Nya regler om gödsel

Sedan den 1 mars 2022 gäller nya regler om gödsel. Det gäller bland annat att mängden kväve som du får tillföra vissa höstgrödor sänks från 40 till 30 kilo och att du ska ta hänsyn till markens möjlighet att leverera kväve till de växter du producerar.

Sänkt kvävegiva på hösten

Inom nitratkänsliga områden ska du inför höstsådden anpassa kvävetillförseln till grödans behov under hösten. Den högsta tillåtna mängd lättillgängligt kväve som du får tillföra marken inför höstsådd sänks från max 40 kilo per hektar till 30 kilo per hektar. Högsta kvävegivan inför höstsådd av oljeväxter är däremot inte ändrad, utan fortfarande max 60 kilo per hektar.

Undvik att bygga upp ett förråd av fosfor i åkermark

Kravet på att fördela stallgödsel och organiska gödselmedel över hela spridningsarealen tas bort eftersom det är svårt att hantera i praktiken.

Däremot bör du fördela stallgödsel och organiska gödselmedel så att inte fosformängden i åkermarken byggs upp till olämpligt höga nivåer.

Ta hänsyn till markens kväveleverans genom att dela kvävegiva

Inom nitratkänsliga områden behöver du ta hänsyn till markens förmåga att leverera kväve när du anpassar hur mycket kväve du ska tillföra i förhållande till grödans behov.

Du visar hur du har tagit hänsyn genom att dokumentera hur du beräknat gödselbehovet. Dokumentationen ska se ut på samma sätt som tidigare och visa hur mycket kväve som beräknats komma från

  • långtidseffekt av stallgödselanvändning
  • grödan som odlats året innan
  • markens mullförråd om det är en mulljord som odlas
  • kväve från stallgödsel och andra organiska gödselmedel.

Det nya är att vi rekommenderar att du delar kvävegivan när det är möjligt, exempelvis vid odling av höstvete. Delad kvävegiva betyder att du inte sprider allt kväve vid samma tillfälle utan delar upp givan på två eller flera spridningstillfällen.

Innan du ska kompletteringsgödsla grödan, bör du följa upp hur markens kväveleverans har varit genom att studera grödans utveckling i ogödslade nollrutor och jämföra dessa med det övriga fältet. Du kan läsa mer om kvävegödslingsstrategier på våra rådgivningssidor:

Vägledande schabloner för produktion av gödsel samt kväve- och fosforinnehåll i gödsel

Vi har uppdaterat schablonvärdena för mängden gödsel som produceras samt värdena för kväve- och fosforutsöndring från olika djurslag. Det har vi gjort för att dessa bättre ska stämma överens med aktuella djurhållningssystem och foderstater. Schablonvärdena finns i föreskriften i bilagorna 7, 8 och 9

Se över dina beräkningar

Uppdateringen innebär att du kan behöva se över om dina beräkningar av lagringskapacitet eller behov av spridningsareal fortfarande stämmer överens med verkligheten.

Kravet på lagringskapacitet och spridningsarealer är oförändrat.

Vill du beräkna gödselvolym, kväve- och fosforutsöndring utifrån de nya schablonvärdena kan du använda vår beräkningsmall. Den utgår från de uppdaterade schablonvärdena som började gälla 1 mars 2022.

Det är inte något krav att du måste använda schablonvärdena som finns i förskriften när du beräknar lagrings­kapaciteten utan du kan göra egna beräkningar. Du kan exempelvis med hjälp av en rådgivare använda beräkningsverktyget Vera, där beräkningarna anpassas till din egen gård.

Tidigare beräkningar i Vera

Beräkningsverktyget Vera är redan uppdaterat. Det betyder att om du har en egen beräkning i Vera på lagringskapacitet samt kväve- och fosforutsöndring så kan den fortfarande vara aktuell. Om dina beräkningar från Vera är äldre kan de ha blivit inaktuella beroende på vilka djurslag du räknat på.

Fjäderfä

Om du har räknat på volymer för fjäderfägödsel före år 2020, kan du behöva se över din beräkning i Vera.

Mjölkkor och grisar

Om du har räknat på volymer för gödsel från mjölkkor och grisar före år 2016, kan du behöva se över din beräkning i Vera.

Andra djurslag än fjäderfä, mjölkkor och grisar

Om du har räknat volymer för gödsel från andra djurslag i Vera är beräkningen fortfarande aktuell

Uppdatera med jämna mellanrum

Vi rekommenderar att du med jämna mellanrum ser över att de beräkningar du har från Vera fortfarande är aktuella, till exempel att djurantal och foderstater är uppdaterat.

Frågor och svar om de nya reglerna

Vad menas med lättillgängligt kväve?

Begreppet definieras som: kväve i formen nitrat, ammonium eller urea”

Vi bedömer att du kan uppskatta innehållet av lättillgängligt kväve i stallgödsel med hjälp av de schablonvärden som finns i bilaga 10 till föreskriften eller genom att du analyserar ammoniumkväveinnehållet i gödseln.

Vi rekommenderar kväveanalys för flytgödsel och urin, men inte för fasta gödselslag eftersom det ofta är svårt att ta ut ett representativt prov från fasta gödselslag.

Får jag göra en analys av hur mycket ammoniumkväve som finns i fjäderfägödseln och använda den vid min beräkning?

Jo, du får göra en analys och du kan hänvisa till den för att visa att du uppfyller kravet vad gäller tillförsel av ammoniumkväve vid spridningen.

Däremot rekommenderar vi inte gödsling enbart baserad på ammoniumkväveanalys i det här fallet, eftersom en ammoniumkväveanalys av exempelvis slaktkycklingsgödsel underskattar hur mycket kväve som frigörs under odlingen.

Även om grödans behov skulle ligga på 30 kilo lättillgängligt kväve på hösten, så rekommenderar vi inte att du lägger en så hög giva av fjäderfägödsel baserat på ammoniumkväveanalys. Risken är då hög att kväve läcker ut till vattendrag och bidrar till övergödningen.

Måste jag dela kvävegivan för att följa kravet på anpassad kvävegiva?

Nej, det är inget krav att du måste dela kvävegivan. Kravet gäller att du ska anpassa kvävegivan med hänsyn till förväntad skördenivå och kväveleverans från marken.

För att enklare kunna ta hänsyn till markens kväveleverans bör du anlägga en ruta i fältet där du inte har gödslat med kväve, en så kallad nollruta. Genom att följa grödans utveckling i nollrutan och jämföra med övriga fältet, kan du uppskatta markens kväveleverans under odlingssäsongen. Om du delar kvävegivan kan du anpassa den andra omgången gödsling utifrån utvecklingen i nollrutan. Det ökar möjligheten att gödsla rätt och undvika näringsförluster.

Det är framför allt vid odling av höstvete som delad kvävegiva är motiverat.

Du kan läsa mer om kvävegödslingsstrategier på våra rådgivningssidor:

Måste jag bygga ut lagringskapaciteten om de nya schablonvärdena visar att jag saknar 150 kubikmeter lagringskapacitet för flytgödsel?

Om du upptäcker att du enligt schablonvärdena saknar tillräcklig lagringskapacitet finns det olika sätt att åtgärda problemet. Det behöver inte betyda att du måste bygga nytt.

Först och främst behöver du klargöra om schablonvärdena i föreskriften är representativa för just din verksamhet. Är de inte det kan du med hjälp av en rådgivare göra noggrannare beräkningar med beräkningsverktyget Vera.

Om schablonvärdena är representativa eller om även en mer noggrann beräkning visar att du saknar tillräcklig lagringskapacitet, behöver du göra något för att uppfylla lagkravet. Ett alternativ till att bygga ut kapaciteten kan vara att se över tillförseln av spill- och rengöringsvatten eller undersöka möjligheten att hyra lagringskapacitet hos exempelvis en granne. Det finns även en möjlighet att ansöka om undantag från kravet på lagringskapacitet hos länsstyrelsen. Om du söker om undantag bör du ange hur stor kapacitet du anser att du behöver och motivera att den kapaciteten räcker så att du inte behöver sprida gödsel när det är olämpligt. Kontakta din länsstyrelse vid frågor kring undantag.

Sammanfattningsvis är det du som verksamhetsutövare som ska kunna redogöra för vilka gödselvolymer som uppstår i din verksamhet. Du kan använda schablonvärdena i bilaga 7 till föreskriften när du gör din beräkning, men du måste inte. Tillsynsmyndigheten har däremot ingen annan referens till gödselproduktion än schablonvärdena i föreskriften att förhålla sig till, vilket betyder att du kan behöva förklara din beräkning om du använt en annan metod.

Måste jag skaffa mer spridningsareal om de nya schablonvärdena visar att jag saknar spridningsareal?

Om du upptäcker att du enligt schablonvärdena saknar tillräcklig spridningsareal finns det olika sätt att åtgärda problemet. Det behöver inte betyda att du måste skaffa mer areal.

Först och främst behöver du klargöra om schablonvärdena i föreskriften är representativa för just din verksamhet. Är de inte det kan du med hjälp av en rådgivare göra noggrannare beräkningar med beräkningsverktyget Vera.

Vi rekommenderar inte en analys av fosforinnehåll i gödsel i normalfallet eftersom det är svårt att ta ett representativt prov.

Om schablonvärdena är representativa eller om även en mer noggrann beräkning visar att du saknar tillräcklig spridningsareal, behöver du göra något för att uppfylla lagkravet. Om du inte själv har spridningsareal så behöver du kunna visa att gödsel lämnas till någon annan mottagare.

Sammanfattningsvis är det du som verksamhetsutövare som ska kunna redogöra för hur du klarar kravet att inte tillföra mer än 22 kilo fosfor per hektar via stallgödseln i genomsnitt under en 5 års period i din verksamhet. För att bedöma fosforinnehållet i stallgödsel (fosforutsöndringen) från olika djurslag kan du använda schablonvärdena i bilaga 8 till föreskriften när du gör din beräkning, men du måste inte. Tillsynsmyndigheten har däremot ingen annan referens till fosforutsöndring i stallgödsel än schablonvärdena i föreskriften att förhålla sig till, vilket betyder att du kan behöva förklara din beräkning om du använt en annan metod.

Författningar

Söker efter 2004:62

Du kanske också är intresserad av det här

Senast uppdaterad: 2022-06-21