17 Februari 2022

Det fungerar att ge mindre protein till dräktiga suggor i ekologisk produktion

Dansk forskning visar att en minskning av proteinhalten i foder till suggor under dräktigheten ökar deras kommande mjölkavkastning. Detta leder till att smågrisar växer bättre.

Foto: Andreas Lindgren

Tillgången på importerade ekologiska proteinfodermedel har varit sämre sedan början av pandemin. Det nya regelverket för ekologisk produktion begränsar också möjligheten att använda konventionellt foder jämfört med tidigare. Därför är nya danska forskningsresultat extra intressanta. Forskningen visar att genomsnittliga vikten hos smågrisar var betydligt högre vid avvänjning från suggor som utfodrats med lågproteinfoder under dräktigheten.

Forskare från Aarhus Universitet menar att det är en bra idé att minska proteinhalten i foder till suggor tidigt och mitt i dräktigheten. Foderkostnader blir lägre samtidigt som belastningen på miljön minskar. En minskning av proteinhalten tidigt och mitt i dräktigheten ökar suggornas kommande mjölkavkastning. Det leder till att smågrisarna växer bättre i efterföljande laktationsperiod.

Enbart spannmål i kraftfodret

Forskarna studerade 20 dräktiga och digivande TN70-suggor i ekologisk produktion under vintern 2020-2021. Hälften av suggorna fick kontrollfoder, den andra hälften fick foder med 17 procent lägre råproteininnehåll. Kontrollgruppens kraftfoder innehöll bland annat spannmål, rapskaka och ärter medan lågproteingruppens kraftfoder enbart innehöll spannmål.

Kontrollfodret innehöll:

  • 76 gram smältbart råprotein per kilo kraftfoder
  • 3,5 gram smältbart lysin per kilo kraftfoder.

Försöksfodret innehöll:

  • 63 gram smältbart protein per kilo kraftfoder
  • 2,4 gram lysin per kilo kraft, alltså en minskning med 30 procent.

Energiinnehållet i de två foderblandningarna var densamma. Under laktationsperioden utfodrades alla suggor med samma foderstat. Dessutom hade suggorna fri tillgång till ensilage under hela försöket.

Vallfodret bidrog

Suggorna fick antingen klöver-gräsensilage eller helsädesensilage (korn-ärt). De åt mest av klöver-gräsensilaget. Klöver-gräsensilaget bidrog med 14 procent omsättbar energi och 13 för kontrollgruppen respektive 17 procent smältbart lysin av den totala foderstaten under dräktigheten för försöksgruppen. Bidraget från helsädesensilaget var betydligt lägre.

Högre kullvikt

Den genomsnittliga kullvikten var 276 kilo vid avvänjning efter sju veckors digivning från suggor som hade utfodrats med lågt proteininnehåll. I kontrollgruppen var motsvarande kullvikt 238 kilo. Den högre kullvikten vid avvänjning i den proteinreducerade gruppen beror sannolikt på att suggorna spenderade mindre energi på att bryta ner överskottsprotein. De hade därmed mer energi tillgänglig för mjölkproduktion.

Suggorna som utfodrats med mindre protein hade också en lägre kroppsvikt och mindre muskelmassa på grund av det minskade proteinintaget. De hade därmed ett lägre behov av energi för underhåll.

Mindre kväve i urinen

Lågproteingruppen utsöndrade 23 procent mindre kväve i urinen dag 60 i dräktigheten. Antalet levande födda grisar eller födelsevikten påverkades inte negativt av att foderstaten under dräktigheten innehöll mindre protein. Suggorna i försöket hade i snitt 17,2 levande födda med en genomsnittlig födelsevikt på 1 670 gram och de avvande 13,3 grisar per kull.

Läs mer om försöket.

Proteininnehållet i foder till dräktiga suggor bör reduceras (okologi.dk) – dansk sida

Senast uppdaterad: