Publiceringsdatum9 Juni 2021
FreeBirds – för förbättrad välfärd för ekologiska värphöns och slaktkycklingar
I Core Organic projektet FreeBirds har forskare försökt hitta den optimala utevistelsen för ekologiska kycklingar och värphöns. Detta för att få djuren att vilja vara ute, enligt det ekologiska konceptet. I projektet har forskare från sju europeiska länder studerat djurhälsa och beteende samt miljöpåverkan för att förbättra välfärden för ekologiska värphöns och slaktkycklingar.
En uteyta behöver vara genomtänkt och lockande för hönsen.
Det finns både för- och nackdelar med att fåglarna vistas ute. Utevistelsen ger exempelvis ökad sysselsättning och därmed minskad fjäderhackning. Samtidigt ökar risken för rovdjur och vissa smittor. Gödseln på uteytan kan också påverka miljön negativt genom näringsläckage. I april presenterades resultat från projektets fyra områden.
Beteende och djurvälfärd
Genom att förse värphöns med transponders såg forskarna i projektet att de flesta av fåglarna valde att stanna nära huset. Det var tydligt att det var färre höns på ytor lägre bort från utgångarna än närmare, men det var en stor variation i hur hönsen använde ytorna. Sedan tidigare studier har man sett att faktorer som påverkar om fåglarna går ut är exempelvis flockstorlek/beläggningsgrad – de går ut mer i mindre flockar, om det finns fler utgångshål samt en varierad uteyta.
Parasiter och mag-tarmhälsa
Hönor som kan hacka i varandras gödsel har en risk för ökat parasittryck, parasitäggen kan leva i marken i över två år. I jämförelsen mellan frigående höns inomhus och utomhus har man dock inte i tidigare forskning kunnat vis någon signifikant skillnad. I denna delstudie som genomfördes i Italien, Holland och Sverige upptäcktes Ascaridia (spolmask), Heterakis (blindtarmsmask) och Capillaria (hårmask). Det var stora skillnader i förekomst mellan länderna. Sverige hade hög förekomst av Ascaridia medan det inte fanns någon smitta med Capillaria. Forskarna menar att det är vanligt att det finns mer Ascaridia-smitta i ströbäddar än vad som mättes i studien och därmed har utesystemet sannolikt en mindre risk för smittan än befarat.
Lämplighet hos olika typer av fåglar
I Danmark, Polen, Turkiet och Sverige har forskarna jämfört olika typer av slaktkycklingar och värphöns avseende deras beteende, hälsa, välfärd och produktion. I studierna såg man att de hybrider som använde uteytan mer och hade bättre hälsa var de som hade lägre tillväxt eller sämre äggproduktion. Kycklingar som var mer utomhus hade ett bättre hälsoläge när det gällde luftvägssjukdomar och tåskador än kycklingar som var mer inne enligt den polska studien av de två långsamväxande hybriderna “Sasso C44” och “Green-legged Partridges” (en polsk lantras). I den svenska gårdsstudien fanns en stor variation i vikt mellan kycklingarna, och variationen var större hos Rowan Ranger än hos Hubbard-kycklingar. Vid tillfällen när forskarna mätte andelen kycklingar ute var det få som observerades utomhus. Kycklingar som observerade inomhus gick sämre än de som observerade utomhus.
Markens näringsbelastning
För att reducera miljöpåverkan och läckage av kväve och fosfor i marken studerades kommersiella gårdar i Italien och en försöksgård i Belgien. De gårdar som studerades hade haft höns ute i samma hägn under flera år, och koncentrationen av kväve och fosfor var hög även längre ner i marken.
En slutsats från projektet är att en uteyta behöver vara genomtänkt så att den skyddar mot olika väderförhållanden och är lockande för alla fåglar med deras olika individuella behov av skydd.
Senast uppdaterad: