Förorening av jordbruksmark med radioaktiva ämnen

Om åker- och betesmark förorenas av radioaktiva ämnen ska Jordbruksverket ta reda på vilken typ av ämnen det är, vilken mängd och vilka områden som är drabbade. Därefter ska vi bedöma konsekvenserna för jordbruks- och livsmedelsproduktionen och föreslå lämpliga motåtgärder för att begränsa skadorna.

Jordbruksverket och Livsmedelsverket har det övergripande ansvaret för jordbruks- och livsmedelsproduktionen. Jordbruksverket inom jordbrukssektorn och Livsmedelsverket inom livsmedelsområdet. Dessa ansvarsområden gäller både under normala förhållanden och vid kriser. Det är dock flera myndigheter som tillsammans tar fram beslutsunderlagen.

  • Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer utsläppets omfattning och innehåll. Det är främst mätningar av markbeläggningen och föroreningen av betesgräs som är väsentliga för Jordbruksverket. Strålsäkerhetsmyndigheten har ett system med mätstationer runt om i landet som automatiskt slår larm vid förhöjda nivåer av radioaktiva ämnen.
  • Statens meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, bedömer det förväntade spridnings- och nedfallsområdet för radioaktiva ämnen utifrån vädersituationen.

Med de internationella avtal som finns ska Jordbruksverket via Strålsäkerhetsmyndigheten få besked redan när problem uppstår i ett kärnkraftverk som kan medföra ett utsläpp av radioaktiva ämnen.

Det finns inget färdigt system för ekonomisk ersättning om livsmedelsproduktionen skulle drabbas av radioaktivt nedfall. Ett sådant system måste byggas upp och anpassas efter den aktuella situationen. Jordbruksverket  kommer troligen att administrera ett eventuellt ersättningssystem.

Spridning av radioaktiva ämnen


Kärnkraftverkens utsläpp är under normal drift mycket små och har försumbara effekter på miljön och är därför inget problem för jordbruket. Vid en olycka däremot kan delar av reaktorinnehållet spridas över stora avstånd. De radioaktiva ämnen som släpps ut kan transporteras med vinden och efter hand falla ner till marken. Det betyder att även Sverige kan drabbas av nedfall av radioaktiva ämnen från ett utsläpp i ett mycket avlägset kärnkraftverk.

Växande gröda kan förorenas genom att radioaktiva ämnen faller ned direkt på grödan. Den största delen hamnar dock på marken där de rör sig mycket långsamt nedåt i jordprofilen. Sedan kan de radioaktiva ämnena tas upp av grödan via rötterna under många år. Mer information finns till höger i skriften Livsmedelsproduktionen vid nedfall av radioaktiva ämnen eller på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats.

Jod, cesium och strontium


För jordbruket är det förekomsten av radioaktiv jod, cesium och strontium som är mest intressant. Cesium och strontium förblir ett problem under flera tiotals år medan jod bara är ett problem under de första månaderna efter nedfallet eftersom det på grund av sin korta halveringstid försvinner snabbt genom radioaktivt sönderfall.

Installning av mjölkkor inför ett eventuellt nedfall


Eftersom kornas upptag av jod från betesgräs är snabb och jod snabbt utsöndras med mjölken gör det jod till ett akut problem. Om vi skulle få en förvarning om ett kommande nedfall så kommer Jordbruksverket därför att rekommendera att mjölkkor stallas in så att de inte betar gräs som efter nedfallet förorenats av radioaktiva ämnen. Annars kommer dessa ämnen att finns i mjölken inom ett dygn.

Några dygn efter nedfallet bör det vara möjligt för Strålsäkerhetsmyndigheten att presentera en grov karta över markbeläggningen för de viktigaste radioaktiva ämnena. Jordbruksverket kan då häva sin rekommendation om installning i områden som med säkerhet ligger utanför nedfallsområdet. Att ta fram en noggrannare karta över markbeläggningen kan ta upp till en månad.

Här kan du läsa mer om överföring av radioaktiva ämnen till livsmedel.

Omedelbara åtgärder inom växtodlingen


Tiden mellan larmet om ett eventuellt nedfall och själva nedfallet kan variera från bara några timmar upp till några dagar. Med tanke på installningen av djur är det viktigt att ta till vara på växande fodergrödor. I ett område som kan drabbas av ett omfattande nedfall, bör jordbrukarna få rekommendationer om att eventuellt snabbt skörda vall och andra grödor. En tidig skörd av någorlunda mogen stråsäd kan användas till foder. En annan rekommendation är också att använda ett vattentätt material för att täcka över mindre arealer och redan skördade produkter som förvaras utomhus till exempel grönsaker, hö, halm och potatis. Du bör dock tänka på att en koncentrering av radioaktiva ämnen kan förekomma där avrinningen sker, vilket kan leda till att du måste sanera platsen. Det kan även bli aktuellt att skjuta upp sådd och jordbearbetning.

Nedfall innan odlingssäsongen


Om nedfallet kommer en tid före odlingssäsongen har du tid på dig att anpassa dig till den situation som väntar. Det finns fortfarande möjlighet att påverka jordbruksinriktningen genom till exempel val av grödor och markbearbetning. Det är dock snabba beslut som måste fattas och som dessutom kan inverka på årets produktionsresultat.

Nedfall tidigt under odlingssäsongen


Vid nedfall tidigt under odlingssäsongen måste Jordbruksverket snabbt ta ställning till om till exempel en senareläggning av den första vallskörden leder till en acceptabel halt av radioaktiva ämnen i grödan eller om den måste kasseras följt av plöjning, gödsling och nysådd.

Nedfall sent under odlingssäsongen


Om nedfallet sker sent under säsongen måste Jordbruksverket besluta om rekommendationer om grödorna ska användas som livsmedel, fodermedel eller om de måste kasseras.

Om inte produkterna duger som livsmedel kan de skördas för att användas som foder, biobränsle eller kasseras genom att grödan slås av och transporteras bort från åkern eller får ligga kvar för att senare plöjas ner. Det kan också bli aktuellt att ändra produktionsinriktningen, till exempel till odling av industrigrödor, energigrödor eller att tillfälligt upphöra med växtodlingen genom att marken läggs i träda.

Sidan senast uppdaterad:   2010-06-11