Jordbruksverkets mål och medel

Övergripande mål


Vi arbetar för att uppfylla de övergripande målen för jordbruks- och livsmedelspolitiken. Målen är att verka för en konkurrenskraftig, miljö- och djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna och att skapa förutsättningar för ett livskraftigt jordbruk i mindre gynnade områden. Vi arbetar också för att minska risken för och konsekvenserna av svåra påfrestningar på samhället inom vårt ansvarsområde.

Varje år tar regeringen fram ett regleringsbrev för hur vår verksamhet ska styras. Du hittar Jordbruksverkets regleringsbrev till höger. Där hittar du också myndighetsförordningen och instruktionen för Jordbruksverket.
 

Gemensam jordbrukspolitik som medel


Inom EU tillämpas den gemensamma jordbrukspolitiken CAP (Common Agricultural Policy), där Jordbruksverket har den centrala och samordnande rollen. Detta innebär att vi administrerar och tillämpar EU:s regleringar och stödsystem på jordbruksområdet. Vi för ut jordbrukspolitiken i verkligheten genom att bevaka, föreslå ändringar, samordna, informera, hantera ersättnings- och regleringssystem och kontrollera. Jordbruksverket beslutar bland annat om exportbidrag, handjursbidrag, nationella stöd, mjölkkvoter och bidragsrätter. Däremot är det länsstyrelserna som beslutar om de flesta direktstöden till jordbrukare.
 

Hållbart jordbruk, god djurhållning och varierat odlingslandskap


Regeringen har slagit fast att jordbruket i Sverige ska vara både ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart. Ekologiskt hållbart betyder att jordbruket ska vara resursbevarande, miljöanpassat och etiskt godtagbart.
 
Jordbruksverket arbetar för en god djurhälsa. Ett medel för att nå detta mål är att begränsa och förebygga spridningen av smittsamma djursjukdomar. Genom distriktsveterinärorganisationen säkerställer vi en djursjukvård dygnet runt i hela landet och arbetar också med förebyggande djurhälsovård.
 
Vi arbetar för ett rikt och varierat odlingslandskap med biologisk mångfald och för att jordbruket ska belasta miljön så litet som möjligt. Verket ansvarar också för att bekämpa växtskadegörare.
 

Krisberedskap


Vår krisberedskap innebär att vi arbetar med planering och andra beredskapsåtgärder för att hindra och förebygga svåra påfrestningar på samhället inom jordbruks- och livsmedelsområdet. Om en sådan påfrestning ändå inträffar, så ska vi arbeta för att minska konsekvenserna av den.

Vi är 1 200 på Jordbruksverket


Jordbruksverket har närmare 1 200 anställda. Knappt 650 av oss arbetar på huvudkontoret i Jönköping medan cirka 150 anställda är regionalt placerade på nio orter i södra och mellersta Sverige. Dessa arbetar med miljö-, utsädes- och vattenfrågor liksom växtinspektion och djurregistrering. Resterande 400 personer är veterinärer och assistenter som arbetar i på distriktsveterinärmottagningarna runt om i landet.

Jordbruksverkets insynsråd


Insynsrådet startades efter beslut av regeringen i början av 2008. Insynsrådet ska förstärka den demokratiska insynen och medborgarnas möjlighet till inflytande. De ska även ägna sig åt tillsyn över Jordbruksverkets verksamhet och ge myndighetschefen råd. Ledamöterna i rådet är utsedda till och med den 31 december 2013.

Om du vill kontakta insynsrådet kan du skriva till:
Insynsrådet, Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping

Ordförande


Mats Persson, generaldirektör Jordbruksverket

Ledamöter


Agneta Dreber, verkställande direktör Livsmedelsföretagen
Anders Engvall, generaldirektör SVA
Marianne Jensen Waern, professor SLU
Anniqa Nygård, lantbrukare och ledamot i LRF:s förbundsstyrelse
Irene Oskarsson, riksdagsledamot (kd)
Sven Stensson, ordförande i Djurskyddet Sverige
Björn Risinger, särskild utredare för inrättandet av Havs- och
vattenmyndigheten
Helén Pettersson riksdagsledamot (s)
Sidan senast uppdaterad:   2011-10-07