2011-02-17

Grisuppfödare får bedöva smågrisar före kastrering

Nya regler ger veterinärer möjlighet att skriva ut lokalbedövningsmedel till djurhållare som ska kastrera grisar. Djurhållare som vill få denna möjlighet måste gå en särskild utbildning för att lära sig ge bedövningen på rätt sätt.
– Vi hoppas att fler smågrisar nu kommer att få bedövning innan de kastreras, säger Lotta Andersson på Jordbruksverket.
Under förra året genomfördes ett projekt som finansierades av Jordbruksverket där djurhållare själva fick ge grisarna lokalbedövning före kastreringen. Projektet utfördes på uppdrag av regeringen. Försöket har varit mycket lyckat. Jordbruksverket har därför beslutat om föreskriftsändringar. Dessa innebär att veterinärer kan få skriva ut lokalbedövningsmedel till djurhållare som ska kastrera grisar. Ändringarna träder i kraft den 1 april 2011.

Viktigt med kunskap om hur man bedövar


I Sverige kastreras hangrisar som ska födas upp till slakt då de är 2-7 dagar gamla.  Detta görs för att köttet från vissa galtar annars kan lukta och smaka illa. Kastreringen utförs av djurskötaren utan att grisen fått någon bedövning. Om grisarna ska bedövas före kastreringen har detta hittills endast fått utföras av veterinärer. De djurhållare som vill bedöva smågrisarna före kastreringen måste först gå en särskild kurs, eftersom det är mycket viktigt att bedövningen ges på rätt sätt. Jordbruksverket undersöker nu möjligheten att bistå med pengar för kompetensutveckling till de djurhållare som vill gå kursen. På så sätt hoppas Jordbruksverket att fler kan tänka sig att börja bedöva sina smågrisar innan de kastreras.

Fler alternativ finns


Förutom att ge grisarna bedövning före kastreringen finns det ytterligare två tillåtna alternativ till dagens kastrering utan bedövning.
  • Föda upp grisarna utan att kastrera dem alls. De måste då slaktas vid en ganska låg ålder, innan de har hunnit bli könsmogna.
  • Vaccinera grisarna mot galtlukt. När hangrisarna har vaccinerats stannar deras könsutveckling av. Effekten är övergående, men blir tillfälligt densamma som vid en vanlig kastrering. Detta innebär att risken för kött med galtlukt är lika låg som hos de kirurgiskt kastrerade grisarna. Samma effekt alltså, men med hjälp av två injektioner istället för en operation.
Jordbruksverket fortsätter också att följa utvecklingen av övriga alternativ som kan vara praktiskt och ekonomiskt möjliga att använda i Sverige.

Kontaktperson för journalister


Björn Dahlén, djurskyddschef, tfn 036-15 50 65
Lotta Andersson, enheten för idisslare och gris, tfn 036-15 61 17