2011-08-09
Bekämpning av mjältbrand pågår
Ett intensivt arbete pågår för att begränsa och bekämpa smittan i området vid Kvismarens naturreservat på Närkesslätten där mjältbrand har konstaterats. Totalt har 21 djur dött och två foster kastats vid de två drabbade gårdarna. Mjältbrand misstänktes den 22 juli och diagnosen bekräftades den 24 juli. Efter den 1 augusti har inga nya dödsfall förekommit.
– Vi jobbar intensivt tillsammans med övriga myndigheter för att spåra, begränsa och bekämpa smittan, säger Helena Kättström på avdelningen för djurskydd och hälsa.
Förr grävdes djur som dött i mjältbrand ner och lämnade efter sig så kallade mjältbrandsgravar. Bakterierna kan överleva mycket länge i jorden. Vid till exempel grävarbeten kan infekterad jord vändas upp som kan smitta djur som kommer i kontakt med materialet. Därför finns risk för ytterligare utbrott framöver om djur skulle fortsätta att beta här. Idisslare, så som nötkreatur, är särskilt känsliga för mjältbrandsinfektion. Andra djurslag, så som hundar och katter är mer motståndskraftiga mot infektionen. Jordbruksverket och SVA utreder också om vaccination är ett alternativ för framtiden.
Mjältbrand är en bakteriell infektion som kan smitta från djur till människa via nära kontakt med döda eller döende djur som bär på sjukdomen. Hos människor som blir smittade ser man ofta en hudinfektion som kan behandlas med antibiotika, men bakterien kan i sällsynta fall även orsaka en allvarligare luftvägsinfektion. De människor som varit i direktkontakt med de sjuka djuren har fått behandling.
Jordbruksverkets information om mjältbrand
SVA:s information om mjältbrand
Smittskyddsinstitutets information om mjältbrand
Helena Kättström, avdelningen för djurskydd och hälsa, tfn 036-15 63 03
Carolina Stenfeldt, enheten för idisslare och gris, tfn 036-15 62 97
Katharina Gielen, chef på enheten för idisslare och gris, tfn 036-15 61 15
Hittills har Jordbruksverket och länsstyrelsen i Örebro tillsammans med djurägarna vidtagit en rad åtgärder:
- Spärrat av området där djur har dött.
- Flyttat djur som riskerar att dricka i det vattendrag vi tror är smittkällan.
- Behandlat de djur och människor som har haft kontakt med sjuka eller döda djur med antibiotika.
- Skickat döda djur till destruktion.
- Påbörjat saneringsarbete på de båda gårdarna, exempelvis förbränning av halm.
- Gett rekommendationer till djurägare i området för att undvika ytterligare smittspridning.
- Smittspårning. Vatten- och jordprover har tagits i det smittade området och analyseras just nu av Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA).
Mjältbrand överlever lång tid i marken
Förr grävdes djur som dött i mjältbrand ner och lämnade efter sig så kallade mjältbrandsgravar. Bakterierna kan överleva mycket länge i jorden. Vid till exempel grävarbeten kan infekterad jord vändas upp som kan smitta djur som kommer i kontakt med materialet. Därför finns risk för ytterligare utbrott framöver om djur skulle fortsätta att beta här. Idisslare, så som nötkreatur, är särskilt känsliga för mjältbrandsinfektion. Andra djurslag, så som hundar och katter är mer motståndskraftiga mot infektionen. Jordbruksverket och SVA utreder också om vaccination är ett alternativ för framtiden.
Om mjältbrand
Mjältbrand är en bakteriell infektion som kan smitta från djur till människa via nära kontakt med döda eller döende djur som bär på sjukdomen. Hos människor som blir smittade ser man ofta en hudinfektion som kan behandlas med antibiotika, men bakterien kan i sällsynta fall även orsaka en allvarligare luftvägsinfektion. De människor som varit i direktkontakt med de sjuka djuren har fått behandling.
Mjältbrand är en anmälningspliktig sjukdom som lyder under epizootilagen. Det innebär att djurägare och veterinärer måste rapportera misstanke om mjältbrand i en besättning. Senaste fallet i Sverige var 2008 i Veddige, Halland. Platsen sanerades och ingen människa smittades.
Mer information
Jordbruksverkets information om mjältbrand
SVA:s information om mjältbrand
Smittskyddsinstitutets information om mjältbrand
Kontaktpersoner för journalister
Helena Kättström, avdelningen för djurskydd och hälsa, tfn 036-15 63 03
Carolina Stenfeldt, enheten för idisslare och gris, tfn 036-15 62 97
Katharina Gielen, chef på enheten för idisslare och gris, tfn 036-15 61 15
