Internationell standard,

Reglerna i korthet

* Standarden omfattar såväl barr- som lövvirke och praktiskt taget alla typer av förpackningsmaterial i trä. Undantag görs för processat trä som spånplattor, plywood och annat trä som har framställts genom limning, hög temperatur eller tryck. Vidare undantas obearbetat trä som är 6 mm och tunnare liksom träull, spån, sågspån eller dylikt finfördelat material.

* Virket ska vara behandlat, i första hand genom värmebehandling (HT) enligt ett speciellt tid- och temperaturschema, som garanterar att virkets kärna har uppnått minst 56°C i 30 minuter. Värmetorkning (KD = kiln drying) till minst 56°C i 30 minuter är godkänt.Gasning med metylbromid (MB) enligt en speciell teknisk specifikation i standarden är ett alternativ för länder som saknar möjligheter till värmebehandling men har tillgång till metylbromid.

* Barkning (DB) ingår idag inte i standardens grundkrav, men finns som valmöjlighet. Vissa länder kan kräva att importerat förpackningsvirke är gjort av barkat eller även barkfritt virke.

* Alla delar i förpackningen måste vara behandlade. Detta gäller även återanvänt förpackningsmaterial. Om dessa krav inte går att uppfylla måste förpackningen behandlas och märkas på nytt av ett godkänt företag.

* Virket ska vara märkt enligt en speciell modell. Se under Import  till EU av pallar och packmaterial

Tillämpning i EU

Import
EU införde den 1 mars 2005 nya importregler enligt den internationella standarden för förpackningsvirke i de gemensamma importreglerna från tredje land. Importreglerna är införda i svensk lagstiftning genom Statens Jordbruksverks föreskrifter 2005:3.

Läs vidare under Import till EU av pallar och packmaterial i trä .

Export
I samband med export är det alltid mottagarlandets regler som gäller. Regler till länder som redan idag har krav på packmaterial är beskrivna under Andra länders krav på träemballage . Allteftersom fler länder inför standardens krav för importen, ökar behovet att följa standarden i avsändarländerna.

 
Märkning i stället för dokument
Förpackningsvirket ska vara märkt enligt en mall i standarden. Samma märkningssystem och logo har tillkommit för att träemballage ska kunna cirkulera fritt i internationell handel och identifieras var än i världen det hamnar. Inga medföljande dokument krävs, således INGET sundhetscertifikat enligt standarden.
 
System för godkännande
Standardens märkning får endast användas av företag som är anslutna till ett officiellt system för godkännande av träförpackningar. Växtskyddsmyndigheten i respektive land är ytterst ansvarig för detta. Jordbruksverket ansvarar för det svenska systemet. Regler om godkännande och märkning finns i Jordbruksverkets föreskrifter om värmebehandling, torkning och märkning av sågade trävaror, träemballage m.m. (SJVFS 2004:53)
 

System för godkännande av förpackningsföretag finns nu i alla EU-länderna. Det finns dock ingen EU-harmonisering varken av exportfrågorna eller av systemen för godkännande. EU:s inre marknad har inte heller krav på att träemballage ska följa standarden.

Internationellt beslut
Den internationella standarden för allt förpackningsvirke antogs i Rom i mars 2002. Beslutet fattades av Kommission för fytosanitära åtgärder inom ramen för den internationella växtskyddskonventionen (IPPC) under FAO, som är FN:s organ för livsmedels och jordbruksfrågor. Denna kommission har som sitt främsta syfte att ta fram standarder eller normer på det fytosanitära området. Standarden består av regler, som gäller först när de har införlivats i nationell lagstiftning.

Standarden ger bestämda riktlinjer, som ska införas i olika länders lagstiftning. Avsikten är att införa samma krav överallt i internationell handel. Det finns dock fortfarande frågor som lämnar utrymmer för varierande tolkning, vilket kan leda till att olika länder tillämpar standarden på olika sätt. Därför pågår en internationell diskussion om praktiskt genomförande av standarden. Ett exempel på en oavslutad fråga är vilka krav man ska ställa på reparerat träemballage.