Främmande arter kan vara ett hot mot den biologiska mångfalden. Jättelokan är en invasiv, främmande art, som tränger ut annan växtlighet genom sina höga, täta bestånd. Jättelokans växtsaft kan också ge brännskador på människors hud i kombination med solljus. Därför bör jättelokan bekämpas.
För att bekämpningen ska vara framgångsrik måste alla drabbade markägare inom ett område samverka. Enstaka åtgärder utan plan och samordning är dömda att misslyckas. Bekämpningen måste pågå fortlöpande under flera år för att få bukt med jättelokan.
Frivillig bekämpning
Det bästa är naturligtvis om bekämpningen kan ske genom frivilliga överenskommelser lokalt mellan samtliga drabbade markägare. Kommunerna har en viktig roll i att samordna detta arbete.
eller tvingande beslut
Om frivilligheten inte fungerar, finns en möjlighet att tillgripa tvingande åtgärder genom Jordbruksverkets föreskrifter om bekämpning av jättelokan, Heracleum mantegazzianum, SJVFS 1998:31. Den kan laddas ner från Jordbruksverkets hemsida: http://www.sjv.se/download/18.7502f61001ea08a0c7fff121048/1998-031.PDF
Ändamålet med föreskriften om bekämpning av jätteloka är att bereda länsstyrelser möjligheter att vid behov fatta regionala beslut om bekämpning av jättelokan. I sådana fall ger föreskriften bemyndigande åt länsstyrelserna att använda växtskyddslagen (1972:318). Skrivningen om bekämpningsplan i föreskriften avser att underlätta arbetet genom att prioritera insatserna till verkligt angelägna problemområden samt att undvika bindande lagstiftning, där bekämpningen utförs på annat sätt utan inblandning av någon myndighet.
Vad menas med bekämpningsplan?
Det finns inga speciella regler för hur en bekämpningsplan ska se ut eller hur en sådan ska tas fram. Föreskriften kräver inte att bekämpningsplanen ska godkännas av Jordbruksverket. Den kan alltså se ut på många olika sätt och behöver inte vara likadan i olika kommuner, om inte länsstyrelsen väljer att ta fram en gemensam regional plan i samarbete med kommunerna.
Orsaken till att det ska finnas en bekämpningsplan, är att alla drabbade markägare inom ett spridningsområde ska omfattas av bekämpningsarbetet och de tvingande bestämmelser som länsstyrelsen beslutar, eftersom punktinsatser är dömda att misslyckas. Ett spridningsområde kan exempelvis röra sig om några näraliggande fastigheter eller om ett större område med många olika markägare längs ett vattendrag.
Informationstips om jätteloka och dess bekämpning
En utförlig manual om jätteloka finns på flera olika språk, till exempel danska, engelska. Den är resultatet av ett omfattande europeiskt forskningsprojekt.
Informationen finns på Internet: http://www.giant-alien.dk/manual.html
Andra främmande arter
Utförlig information om andra främmande, invasiva arter finns på danska:
Länk till Skovognatur.dk
Naturvårdsverket är ansvarig myndighet I Sverige
Naturvårdsverket är ansvarig myndighet och samordnar arbetet med främmande arter i Sverige. Naturvårdsverkets webbplats. http://www.naturvardsverket.se/
