- Allmänt. Konflikt vid uttag från små vattensystem.
- Tillstånd för "vattendom" bevattningsuttag. I regel krävs tillstånd. Försäkring mot bevisningsskyldighet.
- Vattenanskaffning. Det finns många sätt att anskaffa vatten.
- Ansökan om tillstånd "vattendom". Ansökan omfattar flera moment.
- Vill du veta mera?
Sverige har stora vattentillgångar som bland annat utnyttjas för jordbruksbevattning. Av landets ca 2,6 miljoner hektar åkermark bevattnas under ett torrår något mer än 100 000 hektar, därtill kommer bevattning av idrottsanläggningar, parker, kyrkogårdar mm. Det sammanlagda bevattningsuttaget uppgår under ett torrår till ca 100 miljoner m3 (0.1 km3). Eftersom bevattningsuttagen sker under perioder när den naturliga vattentillgången är som minst på året, uppstår ofta konflikt mellan olika intressen, som är beroende av vatten, exempelvis mellan jordbruk, fiske, naturvård, friluftsliv, industri och kommun m.fl. Det är risken för sådana konflikter som gör att uttagen av bevattningsvatten bör regleras.
Ett bevattningsuttag är en s.k. vattenverksamhet enligt miljöbalken. Bevattningsuttag kan tillåtas efter ansökan om bl.a. följande förutsättningar är uppfyllda:
- Miljöbalkens allmänna hänsynsregler måste tillgodoses.
- Bevattningsuttaget får inte strida mot kommunala planer, till exempel detaljplaner eller områdesbestämmelser.
- Skada på allmänna eller enskilda intressen ska undvikas eller ersättas. Till exempel skada för miljö, fiske, kraftverk andra bevattnare m.fl.
- Nyttan med bevattningen måste vara större än kostnaderna för den. Till kostnaderna för bevattningen räknas också kostnader för andra intressen som påverkas av bevattningen.
För att få bevattna krävs i regel att uttaget av vatten först tillståndsprövas enligt miljöbalken. En sådan prövning görs hos miljödomstolen efter ansökan om tillstånd för bevattningsuttaget. I tillståndet finns de villkor angivna som gäller för bevattningsföretaget.
Om det är uppenbart att inga allmänna eller enskilda intressen skadas krävs inte tillstånd. Den som tar bevattningsvatten utan tillstånd är skyldig att bevisa att uttaget inte har inverkat på omgivningen, om någon annan påstår att en skada har uppstått.
Bevattningsvatten kan erhållas genom uttag från en sjö eller ett vattendrag. Om vattnet inte räcker kan det krävas en vattenreglering för att magasinera vatten för bevattning. Då kräver både uttaget av bevattningsvatten och vattenregleringen miljödomstolens tillstånd.
Ett annat sätt att anskaffa vatten är att magasinera vatten i anlagda dammar, som är skilda från vattendraget. Vid vårfloden fylls dammarna med vatten, som sedan kan användas under bevattningssäsongen. Eftersom vattnet anskaffas då tillgången på vatten är god minskar risken att skada något allmänt eller enskilt intresse. Därför behöver denna typ av vattenanskaffning sällan tillståndsprövas. Däremot ska samråd ske med länsstyrelsens miljövårdsenhet innan dammanläggningen utförs.
Uttag av vatten kan också göras från grundvattnet. Denna typ av vattenuttag är vanligtvis tillståndspliktigt, eftersom det i regel finns närliggande grannar med brunnar som kan påverkas.
På senare tid har ett antal vattendragsplaneringar kunnat klarlägga hur vattentillgången bör hanteras och fördelas mellan olika intressen som konkurrerar om vattnet. Sådana lösningar kräver att flertalet bevattningsintressenter samverkar. Samverkan ger resurser att anskaffa vatten samtidigt som kostnaden minskar för var och en.
Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för nästan all vattenverksamhet. I och med miljöbalkens införande kan kommunen överta tillsynsansvaret. Om en bevattning, som bedrivs utan tillstånd anses orsaka skada, kan tillsynsmyndigheten stoppa uttaget. Den bevattnare som vill vara säker på att kunna bevattna när behovet är som störst, bör därför inhämta tillstånd från miljödomstol.
En ansökan till miljödomstol om tillstånd för bevattningsuttag ska redovisa:
- Yrkande ang. bevattningsuttagets storlek.
- Miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
- Utredning om vattentillgång och övriga vattenförhållanden.
- Teknisk beskrivning.
- Förslag till vattenhushållningsbestämmelser och kontrollanordningar
- Planförutsättningar.
- Ekonomisk utredning.
- Förteckning över berörda sakägare, samt uppgift om ev. ersättningar
Kostnader för ett tillstånd kan vara:
- Kostnader för att ta fram ansökningshandlingar.
- Miljödomstolen: Ansökningsavgift samt domstolens kostnader för annonser, lokalhyra, eventuella sakkunnigas arvode m.m., dock ej miljödomstolens eget arbete.
- Rättegångskostnader till berörda sakägare och deras ombud.
- Eventuell skadeersättning.
Under frågor och svar har vi samlat de vanligaste frågorna och svaren vi möter i vårt arbete. Du är också välkommen att kontakta oss. Telefonnummer och adresser finner du under organisation och verksamhet.
