Tillbaka till Jordbruksverkets startsida Top picture
Arkivmaterial
Växtförädlarrätt
Den som har framställt en ny växtsort kan få växtförädlarrätt för sorten. Växtförädlarrätten innebär att ingen, utan innehavarens samtycke, får föröka, bearbeta, saluföra, importera, exportera eller lagerhålla sorten för förökningsändamål. Växtförädlarrätten ger innehavaren rätt att ta ut en ekonomisk ersättning (royalty) från den som utnyttjar sorten.

Sorter som är skyddade med växtförädlarrätt får dock fritt användas för forskning, försök och som utgångsmaterial för framställning av nya sorter.

Jordbrukare får använda skörden av skyddade sorter av stråsäd, trindsäd, oljeväxter och potatis till eget utsäde utan särskilt tillstånd från sortinnehavaren. De måste då betala en avgift. För stråsäd, trindsäd och oljeväxter motsvarar avgiften ca 60 % av normalt royaltybelopp. För potatis tas en arealbaserad avgift ut. Ett avtal om dessa avgifter har träffats mellan LRF och utsädesbranschen, via Svenska utsädesföretagens förening. Jordbrukare som definieras som "småjordbrukare" enligt EU:s regler behöver inte betala sådana avgifter.

Det finns svensk växtförädlarrätt som gäller i Sverige och EG-växtförädlarrätt som gäller i hela EU. Man kan få växtförädlarrätt för alla växtarter och hybrider.

Information om EG-växtförädlarrätt finns på Gemenskapens växtsortmyndighets webbplats. Länken hittar du i högerkolumnen.

Svensk växtförädlarrätt

För att man ska kunna få svensk växtförädlarrätt för en sort ska sorten tydligt skilja sig från andra sorter. Den ska alltså vara särskiljbar. Sorten måste också vara tillräckligt enhetlig och efter förökning stabil med hänsyn till dess väsentliga kännetecken.

Sorten måste dessutom uppfylla nyhetskravet. Man kan inte få växtförädlarrätt om förökningsmaterial eller skördeprodukter av sorten sålts eller på annat sätt avyttrats till andra i syfte att utnyttja sorten i Sverige tidigare än ett år före ansökningsdagen och utomlands tidigare än fyra år före ansökningsdagen. (För vin och träd gäller dock sex år).

Det krävs även att sorten har en godkänd sortbenämning. Några krav på sortens odlings- och bruksvärde finns inte för att svensk växtförädlarrätt ska beviljas för sorten.

Växtförädlarrätten gäller från registreringsdagen och kan upprätthållas i 25 år. För potatis, träd och vin gäller dock 30 år.

Ansökan om svensk växtförädlarrätt

Ansökan om svensk växtförädlarrätt ska skickas till Jordbruksverket. Blanketterna som ska användas hittar du i högerkolumnen.

Senast uppdaterad: 2008-10-02
Jordbruksverket 2005