Gäller det dig?
Har du djur ska du följa svenska djurskyddsregler. Det gäller oavsett syftet med din djurhållning och oavsett om djuren ingår i jordbruket eller inte. Följer du inte djurskydds-reglerna kan du till exempel få förelägganden eller böter enligt den svenska djurskyddslagstiftningen. Du kan få avdrag på jordbrukarstöden om en brist berör produktionsdjur som ingår i jordbruksverksamheten. Det är sällan någon tvekan om att djurskyddsbrister avseende till exempel nötkreatur, grisar, får, getter, fjäderfä, strutsfåglar och djur för pälsproduktion kan leda till avdrag på stöden. När det gäller hästar kan brister leda till avdrag på stöden om den enskilda hästen är ett produktionsdjur som går till normalslakt. Är du hästägare och skriver in i hästens pass att hästen aldrig får bli livsmedel har du markerat att hästen inte är ett produktionsdjur.
Svenska krav eller EU-krav?
Vissa svenska djurskyddsbestämmelser ställer hårdare eller mer precisa krav på dig som djurhållare än de minimikrav som finns i EU:s djurskyddsdirektiv. Tvärvillkoren grundar sig på EUs minimikrav. Om du uppfyller de svenska bestämmelserna kan du därför vara säker på att du klarar tvärvillkoren och slipper avdrag på dina stöd. Om du uppfyller EU:s krav men inte klarar de svenska bestämmelserna slipper du avdrag på stöden men riskerar ändå anmärkningar eller böter. Beskriver svenska krav som grundar sig på de EU-krav som är tvärvillkor. Det finns alltså även andra djurskyddsbestämmelser, till exempel svenska krav på att mjölkkor ska hållas på bete. Dessa regler är inte tvärvillkor och står därför inte med här. Om länsstyrelsen beslutar om avdrag på stöden på grund av brister i djurskyddet beror det på att du inte har klarat EU:s minimikrav.
Vill du vara säker på att varken få avdrag på dina stöd eller böter och anmärkningar kan du läsa de broschyrer som handlar om respektive djurslag. Där kan du läsa om de flesta djurskyddsregler som du måste följa. Om en myndighet har beslutat om att ge dig dispens från något krav eller om en veterinär har ordinerat att ett djur tillfälligt ska förvaras eller skötas på ett sätt som avviker från djurskyddsbestämmelserna måste du följa de villkor som finns i dispensen eller veterinärordinationen.
Länsstyrelsen kontrollerar djurskyddet
Tidigare var det kommunala inspektörer som skötte djurskydds-kontrollerna. Från och med 2009 har länsstyrelserna kontrollansvaret för djurskydd i Sverige, inte bara när det gäller tvärvillkor.
Regler för alla produktionsdjur
Tillsyn
Du ska se till dina djur väl och hålla dem på ett sådant sätt att du kan sköta tillsynen över djuren utan svårigheter. Du ska normalt sett se till dem minst 1 gång om dagen. Om djuren är nyfödda, sjuka, skadade eller beter sig onormalt ska du se till dem oftare. Det gäller också högdräktiga djur, särskilt vid tiden kring förlossningen. Om ett djur verkar sjukt eller skadat, ska djuret snarast få nödvändig vård. Om det blir nödvändigt, ska du tillkalla veterinär eller i akuta situationer omedelbart låta avliva djuret. Varje dag ska du kontrollera automatiska system som inverkar på djurskydd och djurhälsa, till exempel ventilations-, utfodrings- och vattningssystem.
Utegångsdjur
Du får bara hålla djur som är lämpade för utevistelse under den kalla årstiden som utegångsdjur. De yttre förhållandena som terräng och markbeskaffenhet måste vara lämpliga för djuren. Utegångsdjur ska ha tillgång till en torr och ren liggplats och skydd mot väder och vind i en ligghall eller annan byggnad. Det måste finnas tillräcklig belysning för att du ska kunna se till djuren, men belysningen behöver inte vara fast monterad.
Foder och vatten
Alla djur ska ha tillräckligt med foder av god kvalitet. Du ska utfodra med ett foder som är tjänligt för dem, har lämplig struktur och är anpassat för djurslaget. Fodergivan ska garantera en tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel. Varje djur ska få tillräckligt med vatten. Du ska ge dem dricksvatten minst 2 gånger per dygn. Alla utfodrings- och vattningssystem ska utformas, dimensioneras och placeras så att djuren kan äta och dricka på ett lugnt och naturligt sätt.
Renhållning i stallet
Stall och andra förvaringsutrymmen för djur ska hållas rena. Djurutrymmen måste du gödsla ut
minst 1 gång per dag, om inte systemet för djurhållning är uppbyggt för andra rutiner som också ger god hygien. Vid kontinuerlig djurhållning ska du rengöra stallar eller stallavdelningar noggrant minst 1 gång per år. Vid omgångsuppfödning måste du rengöra stallar eller stallavdelningar noggrant varje gång som du sätter in en ny omgång djur. Du ska se till att djurens liggytor är rena och torra. Ströbäddar och ströade liggplatser ska vara torra.
Rörelsefrihet
Dina djur får inte hållas bundna på ett sätt som är plågsamt för djuren eller så att de inte har
nödvändig rörelsefrihet eller kan vila eller få tillräckligt skydd mot väder och vind. Du får inte begränsa betesdjurens rörelsefrihet genom att fästa en tyngd eller annat hindrande föremål vid djuret. Det är heller inte tillåtet att begränsa deras rörelsefrihet genom att delar av djurets kropp binds ihop eller genom att binda samman djuret med ett annat djur.
Veterinärmedicinska behandlingar och operativa ingrepp
Det är förbjudet att göra operativa ingrepp på eller ge injektioner till djur om det inte finns veterinärmedicinska skäl. Djurägaren får dock göra vissa operativa ingrepp på djur även om det inte finns veterinärmedicinska skäl och utan att en veterinär behöver anlitas. Du som utför ingreppet måste ha sådana kunskaper att ingreppet görs på ett djurskyddsmässigt godtagbart sätt. Vid ingreppet ska du hålla en god hygien och instrumenten som du använder ska vara avsedda för ändamålet.
Detta får du göra:
- Du får slipa tänderna på smågrisar innan djuren blivit 7 dagar om det inte sker rutinmässigt.
- Slipning får endast ske om erfarenheten visat att det annars uppkommer skador på andra djur
- Övertaliga spenar på kalvar av nötkreatur får avlägsnas om det sker innan djuret uppnått en månads ålder
- Om du har särskild utbildning1) får du identitetsmärka dina djur med ett mikrochip under huden
- Du får identitetsmärka hästar genom frysmärkning om du har en särskild utbildning för detta
- Du får identitetsmärka nöt, gris, får och get genom tatuering, frysmärkning, öronbrickor eller klippta hack i öronen. Djur som du måste märka med öronbrickor får du dock inte märka med klippta hack i öronen. Du får inte klippa hack i öronen på djur som vistas utomhus om temperature understiger -5°C
- Du får behandla hov- och klövbölder och klövsulesår i hornvävnaden men inte i under-liggande mjukdelsvävnad
- Du får identitetsmärka fåglar med vingmärken
- Den yttersta delen av inre tån på tunga köttrastuppar får avlägsnas för att skydda hönorna från skador vid parning om det görs innan tuppen har blivit 24 timmar
skäl. Du får kastrera handjur av ren. Du får också kastrera handjur av gris innan djuret är 7 dagar. Kastrering av grisar som är över 7 dagar ska dock göras under bedövning och av veterinär. Avhorning av nötkreatur och getter måste göras under bedövning och av en veterinär eller av någon annan som veterinären finner lämplig.
Utan att anlita veterinär får du bara ge injektioner till djur vid delegerad och fortsatt behandling efter instruktion från veterinär och vid injektion av järnpreparat till smågrisar innan dessa blivit 3 veckor.
Avel
Avel med sådan inriktning att den kan medföra lidande för djuren är förbjuden. Kvigor och kor får inte betäckas med tjur, semineras eller ta emot embryon om förlossningssvårigheter kan förväntas. Du ska hålla kvigor på ett sådant sätt att de inte riskerar att bli betäckta före 13 månaders ålder. Nötkreatur, grisar, hästar, får och getter får inte användas i avel om ett djur bär på ett genetiskt fel som gör att djurets avkomma kan drabbas av lidande, hög frekvens konstaterade sjukdomsfall och förlossningssvårigheter eller dödlighet hos avkomman i samband med födsel. Avkomman får heller inte ha egenskaper som medför att det får lida eller inte beter sig naturligt.
Journalföring
Om ett djur som ska användas för livsmedelsändamål behandlas med läkemedel eller annat preparat ska du spara skriftlig dokumentation om behandlingen. Exempel på egen behandling som ska dokumenteras är om du avlusar eller avmaskar djuren med preparat som har karenstid. Det är inte bara läkemedel som har karenstid. Även vissa medel som du kan använda på djuren, till exempel mot knott och fästingar, har karenstid.
Dokumentationskravet gäller även när du behandlar dina djur med naturläkemedel eller homeopatika. Delegerad läkemedelsanvändning och uppföljande behandling som du själv eller någon annan än veterinären utför ska också dokumenteras. Formen för journalföringen avgör du själv. Kravet är att du vid en kontroll kan redovisa dokumentation om uppgifterna nedan. Observera att det även gäller för uppföljande behandling. Dokumentationen ska innehålla uppgifter om:
- datum för behandlingen
- klockslag för behandlingen om karenstiden är kortare än 24 timmar
- djurets identitet
- diagnosen
- läkemedlets namn och dosering
- injektionsställe
- behandlingstidens längd
- karenstid
- namnet på den förskrivande veterinären samt
- namnet på den som tillfört djuret läkemedel eller utfört annan behandling
Det finns plats för journalföring av läkemedelsbehandling i Jordbruksverkets senaste stalljournaler för grisar, nötkreatur samt får och getter. Du ska också föra journal över antalet djur som dör av skador eller sjukdom i besättningen. En korrekt ifylld stalljournal för grisar, nötkreatur samt får och getter fungerar samtidigt som dödsfallsjournal. För fjäderfä och andra djurslag måste du dokumentera antalet dödsfall på annat sätt. Du ska spara dokumentationen om behandlingar och dödsfall samt veterinärens besöksjournal i minst 5 år.
Stallets utformning
Stallar och andra förvaringsutrymmen för djur ska ge djuren tillräckligt utrymme och skydd och ska också vara så rymliga att alla djur obehindrat kan röra sig eller ligga ner samtidigt. Utrymmena ska utformas och utrustas så att djuren kan bete sig naturligt utan att skada sig. Föremål och ämnen som kan skada djuren ska du förvara oåtkomligt för dem. Utrymmen
Det finns måttbestämmelser för djurutrymmen för alla lantbrukets djur. Du är skyldig att följa dem. Måtten är minimimått. Optimala mått är i många fall större än minimikraven. Informationen om måttbestämmelser finns på Jordbruksverkets webbplats. I befintliga stall kan du ha mindre avvikelser från måttbestämmelserna om alla följande punkter är uppfyllda:
- djurmiljön i stallet som helhet är mycket god
- avvikelsen påverkar djuret väldigt lite
- måttavvikelsen innebär inte någon ökad risk för skador, stress eller ohälsa hos djuren
- avvikelsen innebär inte att det blir svårare att se till eller sköta djuren
Inredning
Inredningen i djurstallar och i andra förvaringsutrymmen för djur liksom utrustningen i hägn ska vara utformad så att den inte skadar djuren eller medför risk för deras hälsa. Inredningen och den övriga utrustningen får inte hindra djuren att bete sig naturligt, inskränka deras rörelsefrihet eller verka störande på dem. Golv och liggytor ska ha en jämn halkfri yta och vara anpassade för djurslaget och stallklimatet.
Fönster och belysning
Ditt djurstall måste ha fönster eller andra ljusinsläpp som släpper in dagsljuset. Undantaget är grisstallar som var i bruk före den 1 juli 1989, om inte förprövningspliktig till- eller ombyggnad genomförs, och fjäderfästallar som var i bruk före den 1 januari 1994. Stallarna utom ligghallar och andra byggnader för utegångsdjur ska ha fast monterad belysning som
inte ger djuren obehag och som gör att du utan svårigheter kan se till dina djur. Fönster, belysningsanordningar och elektriska ledningar, som djuren kan nå, ska du förse med skydd
eller utforma så att dessa inte kan skada djuren.
Stallklimat och buller
Ett djurstall ska vara utformat så att klimatet i stallet blir tillfreds ställande. Klimatet ska vara anpassat till djurslaget och djurhållningsformen. I ett stall får djuren endast tillfälligt utsättas för högre halter av luftföroreningar än följande värden:
- 10 ppm ammoniak (dock 25 ppm i stallar med med envåningssystemför unghöns eller värphöns)
- 3 000 ppm koldioxid
- 0,5 ppm svavelväte
- 10 mg/m3 organiskt damm
Särskilda regler för vissa djur
Kalvar
Kalvar som hålls inomhus ska du normalt se till minst 2 gånger om dagen. Du måste utfodra kalvar minst 2 gånger om dagen. Kalvarna ska senast från och med 2 veckors ålder ha fri tillgång till grovfoder. Nyfödda kalvar måste du ge råmjölk snarast möjligt, dock senast 6 timmar efter födseln. Kalvar måste ha fri tillgång till vatten vid mycket varm väderlek eller när de är sjuka, om inte en veterinär har ordinerat något annat. Boxar för kalvar upp till en månads ålder ska ha strö av halm eller annat liknande material av god hygienisk kvalitet.
Kalvar upp till 6 månaders ålder får inte hållas bundna.
Kalvarnas ensamboxar utom sjukboxarna ska ha genombrutna mellanväggar som tillåter ögonkontakt och direkt beröring mellan kalvarna. Mellanväggarna ska vara täta upp till 0,80 meters höjd. En kalv får hållas i ensambox efter 8 veckors ålder endast om en veterinär har ordinerat isoleringen på grund av kalvens sjukdom eller beteende. Detta gäller inte för anläggningar med högst 5 kalvar. Där kalvar hålls tillsammans med kor i mekaniskt ventilerade stallar behöver larmanordningen bara varna för övertemperatur.
Grisar
Smågrisar får du inte avvänja förrän de är 4 veckor gamla. Då ska de också ha vant sig vid tillskottsfoder. Grisar ska ha fri tillgång till vatten. Du ska hålla dina grisar lösgående. En gris som är särskilt aggressiv mot andra grisar får du tillfälligt hålla i en box som den kan vända sig i utan svårigheter. Du får begränsa en digivande suggas rörelsefrihet under smågrisarnas första levnadsdagar om hon har ett aggressivt eller onormalt beteende och det finns risk att smågrisarna skadas. Du kan använda en skyddsgrind eller motsvarande anordning. Du får också använda en skyddsgrind eller motsvarande anordning under den dagliga skötseln om det finns en uppenbar risk att suggan skadar skötaren eller när suggan får vård eller behandling. Du får stänga in grupphållna suggor och gyltor i bås när de utfodras, får vård eller
behandlas.
Grisboxar ska vara utformade så att grisarna kan utnyttja olika delar av utrymmet för att ligga, äta och gödsla. Boxar för grisar ska ha strö av halm eller annat liknande material av god hygienisk kvalitet. Strömedel till grisar ska ha sådana egenskaper och ges i sådan mängd att grisarnas behov av sysselsättning och komfort tillgodoses. Under veckan före grisning ska suggor och gyltor ha tillgång till strömedel som ger dem möjlighet att utföra bobyggnadsbeteenden. I en ströad liggbox för digivande suggor ska minst tre fjärdedelar av liggytan ha ett golv som inte är dränerande. Denna del av liggytan ska vara en sammanhängande rektangulär yta som är lika bred som hela boxen. Resten av liggytan får ha dränerande golv med en största spaltöppning på 11 mm och med en minsta stavbredd på 11 mm. Om det dränerande golvet är av betong ska stavbredden dock vara minst 80 mm.
Vid konventionell uppfödning i grisningsbox ska smågrisarna under den första månaden ha en
liggplats som är avskild från suggan. När det finns fler än 9 suggor på din anläggning ska du under dräktighetsperioden normalt hålla suggorna och gyltorna i grupp. I stallar med slaktgrisar är det tillåtet att bullernivån uppgår till 75 dBA vid forcerad ventilation sommartid vid varm väderlek. Under somrar med höga temperaturer ute kan det nämligen vara nödvändigt att öka ventilationsflödet betydligt för att hålla nere temperaturen i stallet så mycket som möjligt. Vanligen används så kallade "sommarfläktar" som dock är svåra att bullerdämpa ner till 65 dBA, som annars är den högsta tillåtna nivån på mekaniskt buller i djurstallar. Stallavdelningar med plats för högst 29 vuxna grisar eller högst 149 växande grisar över 20 kg behöver inte ha larm.
Från och med den 1 oktober 2009 krävs dock att nödventilationen öppnas automatiskt vid övertemperatur och strömavbrott annars måste du installera larm. Har du mekaniskt ventilerade stallavdelningar som ska vara utrustade med larm måste larmet från och med den 1 oktober 2009 varna för fel på frånluftsfläktar för minimiventilation och gödselgasventilation. Genomför du en förprövningspliktig ny-, till- eller ombyggnad i ett stall efter den 1 augusti 2007 gäller dock kravet direkt.
Fjäderfä
Hönsstallar ska du desinficera regelbundet och alltid innan du sätter in en ny omgång djur.
I stallar med envåningssystem för värphöns och unghöns får luften bara tillfälligt ha ammoniakhalter som är högre än 25 ppm. Kravet på larm i mekaniskt ventilerade fjäderfästallar gäller bara för stallar med fler än 2 000 djur.
Strutsfåglar
Strutsfåglar måste ha fri tillgång till vatten.
Minkar och rävar
Avelsdjur och valpar av mink och räv måste ha fri tillgång till vatten.
