Landskvoten reglerar hur mycket mjölk vi får producera i Sverige

Den kvotering av mjölken som EU-länderna kommit överens om ska dels reglera så att det inom EU inte produceras mer mjölk än som behövs, dels garantera att varje land får producera en viss mängd.

Den mängd mjölk som de olika länderna får producera kallas för landskvot.

  • Sveriges landskvot för leveranskvot är drygt 3,4 miljoner ton mjölk per kvotår.
  • Sveriges landskvot för direktförsäljningskvot är 4 000 ton mjölk per kvotår.
Landskvoten består av den sammanlagda mängden av alla producenters kvot samt en frimängd som är outnyttjad. I den så kallade frimängden finns bland annat en nationell reserv som innehåller kvot som dragits in från producenter som upphört med sin mjölkproduktion.

Vad händer om vi i Sverige producerar för mycket?


Om leverenskvoten överskrids


Om svenska mjölkproducenter levererar så mycket att Sverige överskrider landskvoten för leveranskvot ska de som överskridit sina egna kvoter betala en tilläggsavgift. Avgiften tas ut för de fetthaltsjusterade leveranser som överskrider den individuella kvoten.

Om direktförsäljningskvoten överskrids


Även om landskvoten för direktförsäljningskvot överskrids får producenterna räkna med att betala en tilläggsavgift på samma sätt som gäller för landskvoten för leveranskvot. Här görs dock ingen fetthaltsjustering.

Tilläggsavgiftens storlek


Det är EU som bestämmer tilläggsavgiftens storlek för varje år. Hur mycket varje mjölkproducent som överskridit sin kvot får betala beror på hur mycket kvoten överskridits och hur mycket landskvoten totalt sett har överskridits.

Tilläggsavgiften ska betalas in till Jordbruksverket senast den 1 augusti varje år. Om du som ska betala tilläggsavgift inte gör det i tid får du betala ränta som tas ut enligt räntelagen.

Kontakt

Skicka e-post: Kundtjänst

Ring kundtjänst: 0771-223 223

Sidan senast uppdaterad:   2009-06-24