Villkor för miljöersättningen för minskat kväveläckage

Du kan få ersättning om du utför åtgärder som minskar kväveutlakningen under vinterhalvåret. Du kan få ersättning för att antingen odla fånggröda eller vårbearbeta, eller göra både och.
 
Du kan bara få ersättning i områden där kväveutlakningen är hög, det vill säga i
  • hela stödområde 4b, 5c, 5m och 9 oavsett län, (se karta med stödområdenPDF)
  • hela stödområde 5a och 5b i Skåne, Blekinge, Kalmar, Gotlands, Hallands och Västra Götalands län.

Den areal du sår med vårsäd avgör


Som vårsäd räknas vårkorn, havre, vårvete eller blandsäd av dessa. För att få ersättning för fånggröda måste du etablera fånggröda på en areal som motsvarar minst 20 procent av den areal du sår med vårsäd.

Du kan få ersättning för att vårbearbeta din mark. Vårbearbetning innebär att du inte får bearbeta din mark på hösten. För att få ersättning för vårbearbetning måste du vårbearbeta på en areal som motsvarar minst 20 procent av den areal som du sår med vårsäd.

Det räcker inte att åtgärderna tillsammans omfattar 20 procent av vårsädesarealen till exempel genom att du har fånggröda på 10 procent och vårbearbetar 10 procent.

Det här är fånggröda


Med fånggröda menas växtlighet som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor och som odlas i syfte att minska växtnäringsförlusterna efter huvudgrödans skörd. Slåtter-, frö- eller betesvall eller bevuxen träda räknas inte som huvudgröda.

Villkor för fånggröda


Grödor som du får använda som fånggröda samt såtid för dessa


Du får använda följande grödor som fånggröda:
  • vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter. Högst 10 viktprocent av utsädesblandningen får bestå av vallbaljväxter. Du ska så fånggrödan i samband med huvudgrödan eller senast den 30 juni ansökningsåret. Du ska så in fånggrödan i en annan huvudgröda än potatis, rotfrukter eller grönsaker.
  • vitsenap, rättika eller oljerättika. Vitsenap eller oljerättika får du bara använda i Blekinge, Skåne och Hallands län, samt i stödområde 9 och 5m i Kalmar län. Du ska så din fånggröda senast den 20 augusti. Om huvudgrödan är potatis, rotfrukter eller grönsaker ska du så fånggrödan efter att du har skördat huvudgrödan. Om huvudgrödan är annan än potatis, rotfrukter eller grönsaker så ska du så in fånggrödan i huvudgrödan eller så den efter att du har skördat huvudgrödan.
  • höstråg eller westervoldiskt rajgräs. Du ska så fånggrödan efter att du har skördat potatis, rotfrukter eller grönsaker. Om fånggrödan är höstråg ska du så den snarast efter att du har skördat huvudgrödan, dock senast den 15 september i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län, och senast den 1 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län. Om fånggrödan är westervoldiskt rajgräs ska du så den snarast efter att du har skördat huvudgrödan men senast den 15 augusti.

Du ska så fånggrödan med en utsädesmängd som är normal för arten och syftet med odlingen. Om fånggrödan inte är tillräckligt etablerad kan du inte få ersättning.

Olika datum för brytning av fånggrödan


Beroende på vilken fånggröda du odlar och var din odling finns får du bryta din fånggröda vid olika tidpunkter:
  • Om du odlar vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter får du bryta fånggrödan tidigast den 10 oktober i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län och tidigast den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.
  • Om du odlar vitsenap eller oljerättika får du bryta fånggrödan tidigast den 20 oktober.
  • Om du odlar höstråg eller westervoldiskt rajgräs får du bryta fånggrödan tidigast den 1 januari.

Det finns begränsningar för vad du får göra med fånggrödan


Du får inte använda fånggrödan förrän efter tidigaste datum för brytning. Fånggrödan får inte heller övergå till huvudgröda året efter det aktuella stödåret. Efter att du har skördat huvudgrödan får du inte sprida gödselmedel eller kemiska växtskyddsmedel på marken fram till datum för brytning. Du får putsa fånggrödan. Du får också kalka din fånggröda men du får inte låta täckdika marken innan fånggrödan bryts.

Detta är vårbearbetning


Med vårbearbetning menas att du inte får jordbearbeta marken förrän tidigast den 1 januari året efter det aktuella stödåret efter skörd av en huvudgröda eller vall, efter en fånggröda eller efter en bevuxen träda.

Villkor för vårbearbetning


Året efter det aktuella stödåret ska du så en huvudgröda eller vall senast den 30 juni. Vedartade huvudgrödor, till exempel Salix, ger inte rätt till ersättning.

Du får inte utföra åtgärder på marken som innebär att den bearbetas på något sätt före vårbearbetningen. Därför får du till exempel inte gräva täckdiken eller ha betesdjur på stubben. Till skillnad från skörd av andra huvudgrödor betraktas skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker här som jordbearbetning. Därför kan du inte få ersättning för vårbearbetning på mark efter skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker.

Efter att du har skördat huvudgrödan får du inte sprida gödselmedel eller kemiska växtskyddsmedel på marken förrän efter årsskiftet.

Kombinera fånggröda och vårbearbetning


När du kombinerar fånggröda och vårbearbetning ska du tänka på följande
  • Du får inte ha vall året efter.
  • Har du tagit upp potatis, grönsaker eller rotfrukter räknas det som om du bearbetar jorden. Därför kan du inte söka vårbearbetning i kombination med fånggröda när du odlar potatis, grönsaker eller rotsaker.

Du måste bruka marken för att kunna få ersättning


Det är du som brukar marken som kan ha rätt till ersättning. Du kan äga eller arrendera marken eller ha ingått ett nyttjanderättsavtal med ägaren till marken.
Om du är arrendator eller har rätt att nyttja marken ska du alltid försäkra dig om att rätten att bruka marken gäller under hela åtagandeperioden innan du går in i ett nytt åtagande. Detta gör du bäst genom att upprätta ett skriftligt avtal med markägaren.

Om du ändå blir av med arrenderad mark som ingår i ett åtagande som fortfarande gäller, bör du kontrollera om du även kan föra över åtagandet på marken, annars kan du bli återbetalningsskyldig eftersom det är ett krav att fullfölja de åtaganden som du har gått in i.

Ett jordbruksskifte måste vara minst 0,10 hektar


Ett jordbruksskifte måste vara minst 0,10 hektar för att ge rätt till ersättning.

Följ tvärvillkoren och de extra tvärvillkoren


För att få full utbetalning på alla dina jordbrukarstöd ska du följa tvärvillkoren.

Tvärvillkoren är ett antal regler inom olika områden, till exempel djurskydd, livsmedelssäkerhet och skötsel av jordbruksmark. För miljöersättningarna finns dessutom extra tvärvillkor för gödselhantering, användning av växtskyddsmedel och när du måste ha höst- och vinterbevuxen mark. Om du bryter mot något av de extra tvärvillkoren för miljöersättningar får du bara avdrag på dina miljöersättningar.

Mer information om tvärvillkoren hittar du längre upp till höger under rubriken Mer information.

Sista datum för sådd


Sista datum som du ska så är den 30 juni.
Detta gäller också för grönsaker, kryddväxter, konservärter och bär som ska vara sådda eller planterade senast den 30 juni i hela landet.

Sista datum för ändringar


Sista datum som du kan ändra vissa uppgifter i din ansökan är den 15 juni för hela landet och alla grödor.

Vad är åkermark, betesmark och slåtteräng?


Det här är åkermark


Åkermark är mark som är lämplig att plöja och som du använder eller kan använda till växtodling eller bete. 

Det här är betesmark


Betesmark är ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja. Skiftet ska användas till bete och det som växer där ska vara lämpligt som bete och dugligt som foder. Begreppet betesmark omfattar även alvarbete och den del av fäbodbetet som inte är skog. Skogsmark räknas inte som betesmark. Däremot räknas mark som fastställts som skogsbete av länsstyrelsen som betesmark om den ingår i ett åtagande för miljöersättning.

Det här är slåtteräng


Slåtteräng är ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som du på eftersommaren använder för slåtter med klippande eller skärande redskap eller för sådan slåtter som kompletteras med efterbete eller lövtäkt. Skogsmark får inte räknas som slåtteräng.

Checklistor


Det finns två checklistor för miljöersättning för minskat kväveläckage. Välj den som är aktuell för dig. Med checklistan kan du få en uppfattning om vad du ska göra när du söker miljöersättning för minskat kväveläckage.
Sidan senast uppdaterad:   2012-01-17