- Startsida
-
Stöd
-
Kompensationsbidrag
- Så här beräknas kompensationsbidraget
- SAM-ansökan 2012
- Aldrig sökt stöd förut?
- Gårdsstöd
- Kompensationsbidrag
- Miljöersättningar
- Ersättning för utvald miljö
- Ersättning för extra djuromsorg för suggor
- Handjursbidrag
- Tvärvillkor
- Stöd till fiske och vattenbruk
- Förnybar energi och klimatsatsningar
- Företagsstöd
- Projektstöd
- Nationellt stöd
- Kvalitetscertifiering
- Mervärden i jordbruket
- Stärkelsepotatis
- Marknadsstöd
- Mjölkkvoter
- Stöd till grönsaksodlare på grund av ehec
- Stöd för omstrukturering för sockerproducenter
- Produktionsstöd för torkat foder
- EU:s jordbrukspolitik
Så här beräknas kompensationsbidraget
Vall och betesmark
Den areal vall och betesmark som du anmäler i din SAM-ansökan eller arealfaktorn och storleken på din djurhållning begränsar storleken på kompensationsbidraget.
Hur används arealfaktorn?
Arealfaktorn uttrycker hur många djurenheter som krävs för att ett hektar ska berättiga till ersättning. Genom att dividera dina djurenheter med den arealfaktor som gäller i ditt stödområde får du fram den areal vall och betesmark som du kan få ersättning för. Högre arealfaktor, det vill säga fler djurenheter per hektar, tillämpas i södra än i norra Sverige.
Stödområde |
Arealfaktor (djurenhet/hektar) |
|---|---|
| 1-3 och F - nötkreatur och getter | 1,0 |
| 1-3 och F - tackor | 0,8 |
| 4:a - 4:b | 1,1 |
| 5:a - 5:b | 1,3 |
Varför behövs ditt produktionsplatsnummer?
Uppgift om dina nötkreatur hämtas från CDB. Det är endast de djur som finns registrerade på produktionsplats som du angivit i din SAM-ansökan som räknas. Du ska därför ange samtliga produktionsplatser där dina djur kan komma att vara inrapporterade någon gång under räkningsperioden. Du ska däremot inte ange produktionsplats där du håller dina djur tillfälligt och där djuren är rapporterade till CDB som tillfälligt ute.
Kom ihåg att anmäla varje produktionsplats som du får tillgång till efter det att du skickat in din SAM-ansökan. Senast den 15 juni ska du ha anmält minst ett produktionsplatsnummer. Du kan därefter fram till och med den 31 juli komplettera ansökan med uppgift om ytterligare produktionsplatsnummer. Anmälan ska du lämna till länsstyrelsen.
Du ska ange antal getter av honkön och tackor i din SAM-ansökan. Vi beräkningen av kompensationsbidrag läggs dessa uppgifter till uppgifterna om nötkreatur som hämtats från CDB.
Potatis och spannmål
I stödområde 1-3 och F kan du få kompensationsbidrag för odling av potatis. I stödområde 1-4:a och F kan du få kompensationsbidrag för odling av spannmål. För dessa odlingar finns det inget krav på att du också ska ha djur.
Vill du beräkna din ersättning?
Om du har vall och betesmark ska du
- beräkna dina djurenheter
- dividera med antalet djurenheter med arealfaktorn
Du har 15 kor. Det är 15 djurenheter. Du bor i stödområde 5a och får ha 1,3 djurenheter per hektar. Det vill säga 15/1,3 (alltså djurenheter dividerat med arealfaktorn). Det innebär att du som mest kan få kompensationsbidrag för 11 hektar.
Erik har 95,0 ha betesvall, ett genomsnittligt djurantal på 113,0 djurenheter och sitt brukningscentrum i stödområde 4:a. Arealfaktorn är 1,1. Han kan maximalt få ersättning för den areal som antal djurenheter räcker till: 113,0 djurenheter/1,1 djurenheter/ha = 102,73 ha. Eftersom Eriks areal med betesvall endast uppgår till 95,0 ha kan han inte få ersättning för mer än 95,0 ha. Beloppet blir 90,0 ha x 2 100 kr/ha + 5,0 ha x 1 050kr/ha = 194 250 kr.
Lena har ett genomsnittligt djurantal på 119,0 djurenheter, 110,0 ha betesvall och sitt brukningscentrum i stödområde 5:b. Arealfaktorn är 1,3. Hon kan maximalt få ersättning för den areal som antal djurenheter räcker till: 119,0 djurenheter/1,3 djurenheter/ha = 91,54 ha. Beloppet blir 90,0 ha x 900 kr/ha + 1,54 ha x 450 kr/ha = 81 693 kr.
Hur beräknas din ersättning om du har mark i flera stödområden?
Om du har arealer i flera stödområden tillgodoräknas först areal inom stödområde F och 1, därefter 2-4:a, 5:a, 4:b och sist 5:b.
Roland bedriver jordbruk i Örebro län. han har mark i två olika stödområden, nämligen 4:a och 5:a. Detta gäller för Roland när han ska räkna ut hur mycket pengar han kan få:
- brukningscentrum ligger i stödområde 5:a.
- i stödområde 5:a har Roland 43,0 hektar betesmark.
- i stödområde 4:a har han 40,0 hektar slåttervall och 47,0 hektar betesmark.
- Rolands genomsnittliga djurinnehav beräknas till 124,0 djurenheter.
- areal som Roland kan få ersättning för beräknas på antalet djur.
- han får mindre pengar för den areal som överstiger 90 hektar.
Så här räknar Roland ut sitt kompensationsbidrag
Roland börjar med det område som har högst ersättningsnivå, alltså stödområde 4:a. Han har 87,0 hektar i område 4:a. Här kan han som mest ha 1,3 djurenheter per hektar, det vill säga 87 x 1,3 = 113,1 djurenheter.
Totalt har Roland 124 djurenheter. Men han har använt 113,1 i stödområde 4:a och har då 10,9 djurenheter kvar till stödområde 5:a. 124 - 113,1 = 10,9 djurenheter.
Roland har 43 hektar i område 5:a. Roland delar antalet djurenheter 10,9 med arealfaktorn 1,3. Det blir då 8,38 hektar som han kan få kompensationsbidrag för i stödområde 5:a.
Totalt får Roland kompensationsbidrag för 87,0 + 8,38 = 95,38 hektar. Eftersom ersättningen är lägre för mark som överstiger 90 hektar får Roland mindre pengar för 5,38 hektar.
I stödområde 4:a får han ersättning för 87 hektar.
I stödområde 5:a får han full ersättning för 3 hektar.
I stödområde 5:a får Roland mindre ersättning för 5,38 hektar eftersom han inte får full ersättning för areal som är över 90 hektar.
I stödområde 5:a får han inte några pengar för arealen som är över 95,38 hektar eftersom han har för lite djur.
Stödområde |
Areal under 90 ha |
Areal över 90 ha |
Stödnivå kr/ha |
Ersättning kr |
|---|---|---|---|---|
| 4:a | 87,00 | 2 100 | 182 700 | |
| 5:a | 3,00 | 1 500 | 4 500 | |
| 5:a | 5,38 | 750 | 4 035 | |
| Summa | 191 235 |
Hur beräknas din ersättning när du har din verksamhet i ett stödområde, men med olika krav på djurtäthet?
Maria bedriver jordbruk med brukningscentrum i stödområde 3 och har ansökt om kompensationsbidrag för 4,0 ha potatis, 47,0 ha vall och betesmark samt 7,0 ha spannmål. Maria har vid ansökningstillfället 20 kor, 10 ungdjur mellan 6 månader och 2 år samt 4 tackor. Eftersom Maria räknar med att ha ungefär samma storlek på sin nötkreatursbesättning under hela räkningsperioden anser hon att antalet nötkreatur vid detta tillfälle utgör ett genomsnitt av hennes nötkreatursinnehav.
Först räknar Maria om antalet djur till antal djurenheter. Antal djurenheter för nötkreatur får hon till 26 = 20 kor x 1,0 + 10 ungdjur x 0,6. Antal djurenheter för tackor får hon till 0,6 = 4 tackor x 0,15. Eftersom Marias jordbruk ligger i stödområde 3 dividerar hon antal djurenheter för nötkretatur 26 med arealfaktorn 1,0 vilket ger en ersättningsberättigande vall- och betesmarksareal på 26 ha. Arealfaktorn för tackor i stödområde 3 är 0,8 därför dividerar hon antalet djurenheter för tackor med arealfaktor 0,8 vilket ger ytterligare 0,75 ha. Totalt har Marias jordbruk 26,75 ha ersättningsberättigad vall- och betesmarksareal.
Marias kompensationsbidrag blir 70 175 kronor = 4,0 ha x 1 750 kr/ha för potatisodlingen + 26,75 ha x 2 100 kr/ha för vall och betesmark + 7,0 ha x 1 000 kr/ha för spannmålsodlingen. Visserligen ansökte Maria om kompensationsbidrag för sammanlagt 58,0 ha men eftersom hennes djurinnehav begränsar den areal vall och betesmark hon kan få ersättning för kan hon bara få ersättning för 37,75 ha. För att få ersättning för hela den ansökta arealen skulle hon behövt ha minst 47 nötkreatur som var äldre än 2 år, eller minst 250 tackor.
