Kastanjemal

Skadesymptomen är blåsminor i bladen, som torkar in och dör. Minerarmalen kan hinna med tre generationer per år. Kraftiga angrepp medför att många blad blir täckta av minor och att hästkastanjerna lyser brunröda på sensommaren.

Cameraria upptäcktes 1983-84 i Makedonien och har sedan dess spridit sig genom Europa. Under de senaste åren har kastanjemalen fått stor spridning i Sydeuropa. Spridningen sker framförallt via transporter som bilar, tåg, i pälsen på djur eller med människor som vistas i områden där den svärmar. År 2003 invaderade kastanjemalen även Sverige via Danmark och har påträffats bland annat i Skåne och Blekinge. Under sommaren 2006 har fall även konstaterats i södra Halland. Puppan verkar inte kunna överleva vintertemperaturer under -20°C, vilket begränsar spridningen norrut.

Ett sätt att minska spridningen är att samla ihop de nedfallna bladen och bränna dessa. Plantskolor ska vara observanta och avlägsna minerade blad.

Mer information om minerarmalen finns under och på "Faktablad om Växtskydd nr 195 T, om skadegörare på hästkastanj" som kan beställas från Sveriges lantbruksuniversitets publikationstjänst.