Växtnäring i ekologisk odling
På ett ekologiskt lantbruk är en av grundpelarna att hushålla med växtnäringen och föra tillbaka så mycket av näringen till marken som möjligt. För att skördarna ska bli bra måste det finnas en balans mellan tillförsel och bortförsel av växtnäringsämnen. Både i ekologisk och i konventionell odling ligger svårigheten i att hitta tillräckligt effektiva sätt att föra tillbaka näring till marken i samma utsträckning som den förs bort.
Vilka gödselmedel kan användas?
I ekologisk odling ska du i första hand använda stallgödsel från dina egna djur och ha vall och trindsäd i växtföljden, eftersom dessa grödor tillför marken kväve. Vallar och trindsäd brukar kallas för närande grödor, eftersom de tillför marken kväve genom biologisk fixering. Grödor som inte tillför marken kväve utan enbart förbrukar det kallas i sin tur för tärande. Inom ekologisk odling får du inte använda mineralgödsel om det inte har naturligt ursprung.På de flesta ekologiska jordbruk finns djur, främst nötkreatur eller får. På sådana ekologiska lantbruk måste minst 50 procent av fodret produceras på den egna gården. Det här kravet är till för att säkerställa en bra balans mellan den areal där foder produceras och djurhållningen.
Förutom egen stallgödsel kan du som ekologisk lantbrukare använda
- stallgödsel från andra ekologiska producenter
- vissa typer av stallgödsel från gårdar som inte är ekologiska
- specialgödselmedel.
Specialgödselmedlen består ofta av restprodukter från den svenska slakteri- och jästproduktionen. Vilka specialgödselmedel som är godkända inom ekologisk odling och regler för användning av dessa hittar du till höger.
Växtföljden är mycket viktig på en ekologisk gård
Bra och tillräcklig försörjning av näring till grödorna som odlas på ett ekologiskt lantbruk kräver helhetssyn och noggrann planering. En bra växtföljd är en förutsättning för att du ska lyckas med ekologisk odling. I odlingen varvas närande och tärande grödor, ettåriga och fleråriga grödor och höst- och vårsådda grödor.Växtföljden varierar mycket beroende av gårdens inriktning, men på nästan alla ekologiska lantbruk är en klöverrik vall grunden för en bra kvävetillförsel. Även på ekologiska lantbruk utan djur har man gröngödslingsvallar eller klöverfrövallar i växtföljden.
Den största delen av kvävet i vall, stallgödsel och specialgödselmedel är bundet i organiskt material. Det organiska materialet måste brytas ner innan kvävet blir tillgängligt för växterna. Organiskt kväve frigörs inte alltid när grödan behöver det utan även när det finns risk för förluster. Det är därför mycket viktigt att du planerar växtföljden och gödslingen så att näringsämnena frigörs vid rätt tidpunkt. För att åstadkomma det bör
- bearbetning, speciellt på lättare jordar, göras sent på hösten eller inte alls
- fånggrödor och övervintrande grödor användas på de ställen i växtföljden där man inte bekämpar rotogräs på hösten.
Eftersom skördenivån normalt är lägre i ekologiska grödor än i konventionella är det dessutom viktigt att anpassa gödselgivorna till en lägre avkastningsnivå. Växtnäringsbalans för att minska växtnäringsförluster
En växtnäringsbalans kan användas för att mäta skillnaden mellan mängd tillförd och bortförd växtnäring. Växtnäringsbalansen är ett bra verktyg för att planera din gårds växtföljd och gödsling. Bra växtföljd och gödsling gör att du utnyttjar växtnäringen på gården bättre och risken för läckage av näringsämnen till omgivningen minskar.Om du vill göra en växtnäringsbalans för din gård kan du anmäla dig som medlem av Greppa Näringen. Mer information om Greppa Näringen hittar du till höger.
Bekämpning av rotogräs och risk för växtnäringsförluster
En speciell utmaning i det ekologiska lantbruket är bekämpning av vissa arter av rotogräs. I de flesta ekologiska växtföljder görs en stubbearbetning på hösten mot rotogräs vid åtminstone ett tillfälle. Det är främst kvickrot och åkermolke som bekämpas på det här sättet. Du bör utföra bekämpningen av rotogräs när det inte finns så mycket kväve i markprofilen, det vill säga efter ett eller två år med tärande grödor. Efter en tidigt skördad gröda är det ibland möjligt att hinna etablera en fånggröda efter den mekaniska bekämpningen. En fånggröda både minskar läckaget av kväve och förbättrar ogräsbekämpningen. Mer information om bekämpning av rotogräs hittar du till höger under kampanjen Åtgärder mot ogräs i ekologisk produktion.
Fosfor, kalium och andra näringsämnen
En markkartering visar hur mycket fosfor och kalium som finns i de olika fälten på gården så att givorna kan anpassas. Fosforläckage är ett allvarligt miljöproblem som bland annat kan minskas genom att hålla marken i gott skick genom till exempel dränering och kalkning. På jordar som innehåller mycket fosfor bör du inte tillföra gödselmedel som innehåller fosfor, eller åtminstone inte tillföra mer fosfor än vad som förs bort i samband med skörd.Kaliumförsörjningen är bland annat viktig i slåttervallar och i potatis- och grönsaksodlingen. Det finns numera bra specialgödselmedel med högt innehåll av kalium som kan användas i ekologisk odling. Läs mer om behov och försörjning av fosfor, kalium och andra växtnäringsämnen i Växtodlingspärmen som du hittar till höger.
Växtnäringsförsörjningen på ekologiska lantbruk kan förbättras
Växtnäringsförsörjningen är främst ett problem på ekologiska lantbruk utan djurhållning. Om du inte har några djur och ändå vill odla ekologiskt är den optimala lösningen att etablera ett samarbete med en ekologisk mjölkproducent. Genom samarbetet är det möjligt att få in en tvåårig slåttervall i växtföljden på din egen gård. Alternativt måste växtföljden anpassas så att arter med lågt kvävebehov (exempelvis råg, havre och timotejfrö) odlas omväxlande med klöverfrövallar och trindsäd under olika år.Ny teknik och nya grödor
GPS-tekniken kan användas vid spridning av stallgödsel och specialgödselmedel i det ekologiska lantbruket. Du kan också använda GPS för att få en mer målinriktad mekanisk bekämpning av rotogräs.En biogasanläggning kan fungera som en källa till gödsel på ett lantbruk utan djur. Gröngödslingsvallar skördas och rötas i biogasanläggningen. Den överblivna rötresten är ett bra gödselmedel som kan spridas till grödor med kvävebehov.
Italienskt rajgräs insådd i helsäd är en intressant möjlighet för ekologiska mjölkproducenter i södra Sverige. Danska försök har visat att detta odlingssystem ger en stor grovfoderskörd av bra kvalitet och minimerar utlakningen av kväve på sandiga jordar.
Mer information om GPS, biogas och nya grödor hittar du till höger.