Jordbrukets vatten i framtiden

Det förändrade klimatet kommer att leda både till mer nederbörd och mer torka. Detta ställer högre krav på jordbrukets vattenanläggningar, alltså diken, täckta diken, invallningar och bevattningsdammar.

Klimatförändringarna väntas leda till att det regnar och snöar mer än tidigare. Samtidigt blir somrarna torrare. Förändringen av nederbörden går långsamt och blir kanske inte kännbar på flera tiotals år. Men de insatser som görs nu måste klara framtidens vattenbelastning. Anläggningarna har en mycket lång livstid och det är kostsamt och tidsödande att i efterhand förändra ett så integrerat och omfattande system som vattenvägarna i odlingslandskapet. Bättre att stämma i bäcken genom att redan nu tänka på framtiden. 

Vanligare med översvämning


När nederbörden ökar, så stiger vattenståndet  i diken och vattendrag. Det betyder i sin tur att slänterna eroderas och kan skadas. Vattenflödet tar med sig både näringsämnen och jord. Hur stor effekt detta har beror på var i landet man befinner sig samt på de lokala förhållandena kring vattendragen. Dessutom kan de lokala förhållandena ändras. Däms en sjö upp nedströms, så stiger vattenståndet i vattendraget. Ett förhöjt vattenstånd leder till försämrad dränering på åkern. Beroende på utgångsläge kan en decimeters höjning av vattenståndet innebära en märkbar förlust, cirka 10 procent, i produktionsvärdet på marken.

Redan idag kan vi se diken, vallar och andra anläggningar som är dåligt underhållna. Dessutom överbelastas de med avrinning från hårda ytor som vägar och parkeringsplatser. Anläggningar som i början av 1900-talet var tänkta för avrinningen från åkrar och skogsmark, klarar inte alltid de snabba flöden som kommer från asfalterad eller hårdgjord mark.

Förutom att vattenflödet i genomsnitt kommer att öka, så ökar även variationen i flödet. I västra Sverige bedöms exempelvis att dagens 100-årsregn kan återkomma så ofta som vart femte till fyrtionde år. I östra Sverige kommer det däremot inte att bli vanligare med högre flöden än idag. Totalt sett lär det bli vanligare med översvämmade områden i framtiden. Med översvämningarna följer skador på åkermark, byggnader och infrastruktur som vägar och järnvägar. Däremot kommer översvämning på grund av vårfloden och snabbt smältande snö att nästan helt försvinna i stora delar av Sverige.

I och med att växtsäsongen blir längre kan vårsådden göras tidigare, men då gäller det att det inte är för blött. Täckdikning och övrig avvattning är därför viktigt för att utnyttja den längre växtsäsongen. En väl dränerad åker är inte bara bra för produktionen utan också för miljön eftersom den tar upp mycket näring och lagrar stora mängder vatten.

Stigande havsnivåer hotar låglänta områden


En mycket dramatisk effekt av klimatförändringen är att havsnivån stiger. När vattenmängden från smältande is i Arktis tas med i beräkningarna, visar det sig att vattnet kan stiga med cirka en meter i södra Sverige. Ju längre norrut i landet, desto mindre vattenhöjning. I södra Norrland skulle en havshöjning knappt vara märkbar.

En höjd havsnivå innebär att det kan bli svårt att dränera kustnära låglänt åkermark i framtiden. Ett ökat havsvattenstånd kan fortplanta sig två, tre kilometer in i landet vid låglänta kuster.  Områden med jordbruk eller andra anläggningar kan behöva bygga vallar för att skydda sig mot vattnet. 

Låglänt åkermark som angränsar till sjöar och vattendrag har på flera håll i Sverige redan vallats in för att användas för produktion. Innanför vallen sitter en pump som pumpar ut vattnet.  Med ökad nederbörd kan dels vattenytan i vattendraget utanför vallen stiga, dels ökar flödet till pumpen. Detta innebär att kostnaderna för pumpningen ökar i framtiden. I de delar av landet där nederbörden ökar mest kommer vattennivåerna i en del vattendrag och sjöar också att öka. Eftersom många vallar är gamla och dåliga — de kan vara smala, sättningsskadade, ha sorkhål eller liknande — finns det anledning att se över dem.

Konflikt om vattnet sommartid


Somrarna kommer att bli torrare. Tillgången på vatten kan minska med 200-600 kubikmeter vatten per hektar under sommarperioden i södra Sverige. Behovet av bevattning ökar och konkurrens kan uppstå i sydöstra delen av landet. Därför bör möjligheterna att samordna användningen av vattenresurserna  genom gemensamma ansökningar om bevattningstillstånd uppmuntras.  

Juridiska nötter att knäcka


Klimatets förändring kommer att ställa krav på vattenanläggningarnas dimensionering och underhåll. Detta leder i sin tur till att de vattenrättsliga frågorna kring markavvattning och vattenverksamhet  hamnar i fokus. Hur ska vi se på skador som uppkommer på grund av ett förändrat klimat? Vem blir skyldig och vem ska betala? Har jag rätt att uppgradera min anläggning på grund av klimatförändringar? Vattenjuridiken är komplicerad och ska ta hänsyn till många intressen som produktion, miljö, natur, rekreation, fiske och vattenkraft för att nämna några aspekter.  Jordbruksverkets vattenenhet kommer att se över de delar som berör markavvattning. 

Inte bara ett jordbruksproblem


Invallningar, diken med mera är idag inte bara nödvändiga för jord- och skogsbruk, de är i många fall också en förutsättning för att skydda byggnader och infrastruktur mot översvämningar. Om dessa anläggningar upphör att fungera drabbas samhällets funktioner. Vattnets väg genom landskapet ska därför ses i ett större sammanhang: avrinningsområdesperspektivet. Oavsett åtgärder kommer det alltid att bli översvämningar vid extrema situationer. Går det att planera så att dessa översvämningar sker där de gör minst skada? I många fall skulle detta innebära åkermark. Ska översvämningar på åkermark accepteras? Ska vi samtidigt ha mer våtmarker i landskapet måste samhället vara beredd att betala för den mark som tas i anspråk och ersätta den produktion försvinner. Tyvärr har åkermarken haft en väldigt svag ställning när enskilda och allmänna intressen vägts emot varandra vid risk för översvämning.

Läs mer


Du kan läsa mer om klimatförändringarnas inverkan på jordbruket i fem informationsskrifter som Jordbruksverket tagit fram. I dessa berättar vi om hur dräneringssystem, bevattning, dikningsföretag och invallningar, samt om juridiken kring anpassningen av dessa system.

Under 2011 färdigställdes också rapporten Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat. Du hittar broschyrerna och rapporten till höger.

 

Sidan senast uppdaterad:   2011-12-22