Vad handlar vårt arbete inom Ett rikt odlingslandskap om?

Vad är biologisk mångfald?


Biologisk mångfald innebär att det ska finnas en stor mängd arter av alla slag, av såväl växter som djur. Det ska även finnas variationer inom arten och de miljöer som arterna behöver för sin existens.

Vad räknas till odlingslandskapets biologiska mångfald?


Biologisk mångfald i odlingslandskapet handlar både om vilda växter och djur och om odlade växter och jordbrukets husdjur som finns i odlingslandskapet och i dess närhet.

Varför ska man bevara mångfalden?


Alla arter har ett egenvärde i sig och har därför rätt att finnas till, dit hör såväl ogräs som insekter, fåglar och annat. Det är fortfarande mycket vi inte vet om vilka miljöer som behövs för att olika arter ska klara sig och om den roll de spelar i det ekologiska systemet. Många arter har även stor betydelse för människan, exempelvis som pollinerare av grödor och arter som kontrollerar skadeinsekter. Biologisk mångfald bidrar även till att bevara ekologiska system som människan är beroende av samtidigt som ett rikt och varierat landskap uppskattas av många människor.

För avel och växtförädling är variationen viktig och gener från gamla raser och sorter ger möjlighet till urval och utveckling vid förädlingsarbete även i framtiden. Det kan till och med finnas egenskaper som vi ännu inte förstått är nyttiga. Denna tillgång av gener som finns i gamla djurraser och växtsorter men även i vilda växter och djur kan ha betydelse för framtidens livsmedelsförsörjning och vid utveckling av andra grödor eller odlingsmetoder. I naturen finns även arter som kan användas vid framställning av nya läkemedel.

Odlingslandskapet är format av människan


Odlingslandskapet är ett svenskt kulturarv. Det arbete som många generationer bönder har lagt ner har givit oss det biologiskt och kulturellt rika och varierade odlingslandskap som vi vill bevara till kommande generationer. I detta kulturarv finns även unika djurraser och växtsorter som har utvecklats för att klara sig i sin miljö. Miljöerna som finns är ofta unika. De vilda växterna och djuren i ett område finns oftast där för att jordbruket har bedrivits på ett visst sätt. I kulturarvet ingår även byggnader, öppna diken och andra lämningar som påminner om äldre tiders jordbruk.

Uttrycket äng är åkers moder visar hur viktig ängen varit i vårt land. Från ängen fick bonden vinterfoder till djuren som i sin tur gav gödsel till åkern. Ängens storlek var därför viktig för hur stor åker bonden kunde odla och även för skördens storlek.

Jordbruket är således en förutsättning för att bevara landskapet och den biologiska mångfalden, men det är också viktigt vilka produktionsmetoder som används. Betesdjuren är till exempel nödvändiga för att vi ska kunna ha kvar det omväxlande landskap med både åkrar och betesmarker. Utan betesdjur växer många marker igen med skog. I slättlandskapet kan det exempelvis vara viktigt att bevara våtmarker, obrukade marker, träd och buskar och snår för att djur och växter ska trivas.

Vad gör Jordbruksverket?


Jordbruksverket är den myndighet som ansvarar för miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Det innebär bland annat att vi utreder, analyserar och föreslår åtgärder som ska leda till miljömålet. Vi kan även föreslå nya eller ändrade delmål. Vi ansvarar för miljöersättningar och viss lagstiftning som rör jordbruket. En stor del av arbetet sker i samarbete med EU och internationella organisationer. I detta arbete är också andra myndigheter och många organisationer aktiva.

Vi har övergripande ansvar för att se till att svenska husdjursraser och den genetiska variationen inom dem bevaras på lång sikt. Du kan läsa mer om husdjur till vänster.

Vi arbetar även med att bevara den odlade mångfalden där vi ansvarar för Programmet för odlad mångfald (POM) som har en egen webbplats. Programmet för odlad mångfald hittar du till höger.

Ett verktyg för att nå miljömålet Ett rikt odlingslandskap är de miljöersättningar som betalas ut till lantbrukare och andra som gör samhället en tjänst när de vårdar och utvecklar Sveriges odlingslandskap och använder miljövänliga metoder. I stort sett alla miljöersättningar bidrar mer eller mindre till att nå just miljömålet om ett rikt odlingslandskap. Du hittar mer information om hur du söker miljöersättningar till höger.

Vi arbetar även med rådgivning och information till lantbrukare och andra som har inflytande över hur jordbruksmarken sköts och hur man bevarar djurraser. Det kan du läsa mer om till vänster.

Jordbruksverket kontrollerar även handeln med hotade växter och djur (CITES). Här finns information om CITES.

Läs mer om miljömålen!


Sveriges riksdag har i bred enighet beslutat om 16 miljökvalitetsmål, som syftar till att lösa de stora miljöproblemen i Sverige till 2020. Det finns en särskild webbplats för miljömålen, Miljömålsportalen som du hittar till höger. Här kan du läsa om mål, delmål och om regionala miljömål. Du kan även följa hur arbetet går med att uppnå målen och du kan få tips på hur du själv kan bidra till att uppnå målen.
Sidan senast uppdaterad:   2012-03-30