Odla ekologiska oljeväxter och lin

Oljeväxter är ett viktigt fodermedel i de ekologiska foderstaterna och behovet av ekologiska oljeväxter ökar. En av orsakerna är den ökande produktionen av ekologisk mjölk och ägg. Ekologiska lantbrukare odlar nästan enbart höstraps eller höstrybs, eftersom risken för förödande angrepp av rapsbaggar är stor i våroljeväxter. Produktionen av lin är i dagsläget mycket liten.

Bra odlingsbetingelser är ett måste  


Odling av oljeväxter lyckas du bäst med på stora breda fält i öppna landskap. Undvik långa smala fält intill skogsdungar där risken för angrepp av skidgallmyggor är stor. Angreppen blir nämligen ofta störst i fältkanterna. Du bör inte odla oljeväxter oftare än vart sjätte år på grund av risk för växtföljdsjukdomar som till exempel bomullsmögel.

Bättre skörd med humlor och bin


En bra pollinering kan öka din skörd med fem till tjugo procent och öka oljehalten, så kom ihåg att hyra in bisamhällen och gynna de vilda pollinatörerna. Mer information hittar du på sidan Få bättre skörd med bin och humlor, se länk till höger.

Etablering och gödsling av höstoljeväxter


Vid höstbearbetningen kan det ofta vara svårt att bibehålla fukten i såbädden. För att få jämn groning och bra etablering krävs att fröet sås i fuktig jord. Om marken inte är tillräckligt fuktig blir uppkomsten ojämn och förutsättningarna för en god övervintring försämras.

En vall med mycket baljväxter är en bra förfrukt till höstoljeväxter. Bearbeta vallen minst ett par veckor innan plöjning och packa jorden med en tiltpackare i samband med plöjningen för att bekämpa sniglar. Om du har stora problem med sniglar kan du testa andra grödor som förfrukt, till exempel vårkorn, grönfoder eller konservärter. Kvävefattig förfrukt måste gödslas redan på hösten, rekommenderad mängd är 50-60 kg kväve per hektar. Om förfrukten däremot är baljväxtrik vall så kan det räcka med vårgödsling.

För att få optimal utveckling av rapsen är det mycket viktigt att vårgödslingen sker tidigt, innan sträckningsfasen. Svinflyt, Vinass eller urin fungerar bra, men även pelleterade organiska gödselmedel kan vara ett komplement. Behovet av kväve på våren är cirka 60-100 kg per hektar. Svaga fält har störst behov av kväve på våren. Gödselmedel med långsam kväveeffekt, som till exempel nötflyt, är inte lämpligt att sprida på våren. Om du endast har tillgång till sådana gödselmedel bör du prioritera höstgödslingen. Oljeväxter har ett stort svavelbehov. De behöver cirka 20-30 kg svavel per hektar och det är en fördel om du fördelar gödslingen till både höst- och vårspridning. Om du vill veta mer om olika gödselmedel så hittar du det till höger i broschyren Gödselmedel för ekologisk odling 2011.

Såtidpunkt och utsädesmängd varierar


Lämplig såtid för höstoljeväxter är slutet av juli och fram till omkring 20 augusti. I södra Sverige kan raps och rybs sås fram till omkring 1 september. Så hellre två dagar för tidigt än två dagar för sent. I de två följande tabellerna hittar du rekommenderade utsädesmängder och såtidpunkter för linjesorter av höstraps och höstrybs respektive hybridsorter av raps.
Såtidpunkter och utsädesmängder i linjesorter av höstraps och höstrybs

Gröda och radavstånd

Utsädesmängd (kg/hektar)

Utsädesmängd (kg/hektar)

Utsädesmängd (kg/hektar)
  1-10 augusti 10-20 augusti 20-30 augusti
Höstraps, 12 cm 4-5 5-7 7-10
Höstraps, 48 cm 2-3 3-5 5-7
Höstrybs, 12 cm 5-6 6-8 8-10
Såtidpunkter och utsädesmängder i hybridsorter av höstraps

Gröda och radavstånd

Utsädesmängd (frön/m²)¹

Utsädesmängd (frön/m²)

Utsädesmängd (frön/m²)¹
  1-10 augusti 10-20 augusti 20-30 augusti
Hybridraps, 12 cm 50-60 60-80 75-100
Hybridraps, 48 cm 25-30 30-40 40-50

¹

För att få utsädesmängden i kg/hektar använder du formeln, antal grobara frön/m

² *

tusenkornvikt/grobarhet (%). Information om tusenkornvikt, TKV, och grobarhet finns på förpackningen. Om du använder direktsåmaskin bör du öka utsädesmängden med tio till tjugo procent.

Att välja mellan raps eller rybs


Höstraps har betydligt högre avkastning än höstrybs och är i slätt- och mellanbygder det bästa alternativet. Rybsens fördelar gentemot rapsen är främst den tidiga blomningen, som gör den mindre känslig för rapsbaggeangrepp. Rybsens avkastning är däremot betydligt lägre än för raps. I vissa områden som skogs- och mellanbygd kan ändå rybsen vara ett bra alternativ till höstraps. Den är vinterhärdigare, har bättre ogräskonkurrerande förmåga och ett lägre kvävebehov.

Att välja höstrapstyp, hybrid- eller linjesort?


Hybridsorter har i allmänhet en något högre avkastning än linjesorterna men det finns en stor variation mellan sorterna. Prata med din rådgivare om vilka sorter som klarar sig bäst i ditt område.

Ekologiskt utsäde finns endast av en del linjesorter. Uppgifter om tillgången på ekologiskt utsäde hittar du på sidan för ekologiskt utsäde. För hybridsorter får du använda konventionellt utsäde förutsatt att det inte är kemiskt betat och det inte finns ekologiskt utsäde av hybridsorter.

Höstrybssorter


Utbudet av sorter är mycket begränsad. Den mest populära sorten är i dagsläget Largo. Vanligtvis får man använda konventionellt obetat utsäde av höstrybs men kontrollera tillgången på ekologiskt utsäde.

Sjukdomar i ekologisk odling av höstoljeväxter


Många skadegörare i oljeväxter är typiska växtföljdssjukdomar och du bekämpar dem bäst genom förebyggande åtgärder. Hit hör klumprotsjuka, vissnesjuka och bomullsmögel. Dessa orsakas av svampar vars vilsporer kan överleva i jorden under mycket lång tid. Svamparna har också många värdväxter som till exempel ärtor och klöver, men även ogräs som tistel och penningört.

En bra växtföljd och ett längre odlingsuppehåll är viktiga åtgärder i bekämpningen. För att inte spillraps ska bli ett återkommande problem i den ekologiska växtföljden är det viktigt att spillrapsfrön hinner gro på hösten innan plöjning. En grund stubbearbetning efter skörd stimulerar ofta groningen under torra förhållanden.

Sniglar kan ge problem i oljeväxtodlingen


De allvarligaste snigelsskadorna uppträder i höstraps och höstrybs. Grödan är känsligast från uppkomst fram till dess att den har ett par örtblad. Jordbearbetning reducerar sniglarnas förekomst. Målet är att åstadkomma en jämn och fin såbädd utan håligheter som annars blir skydd för sniglarna och underlättar deras överlevnad och förflyttningsmöjligheter i fältet.

Särskilt uppmärksam bör du vara på styvare jordar och efter frodiga vallar eller gröngödslingsgrödor under fuktiga höstar. En nyskördad eller nyputsad vallgröda minskar risken för uppkomst av håligheter vid plöjningen. Med upprepad jordbearbetning kan du bekämpa sniglarna, men sniglarna kan fortfarande överleva i fältkanterna. Direktsådd gynnar snigelangrepp. Om du har haft upprepade problem med sniglar bör du testa att odla höstoljeväxter efter en annan förfrukt än vall. Det finns medel mot sniglar som är godkända för användning i ekologisk odling.

Rapsbaggar i höstraps


Under senare år har en tydlig ökning av rapsbaggar noterats. Ökande oljeväxtodling i hela landet har förmodligen lett till att rapsbaggarna har blivit fler, och det innebär i sin tur större risk för angrepp. Om rapsen utvecklas snabbt på våren hinner den oftast växa ur det känsliga knoppstadiet innan rapsbaggarna angriper fälten. En tidig etablering och tillräcklig gödsling på hösten ger ofta en tidig blomning. I försök har man sett en effekt av att blanda rapsutsädet med 10 procent rybsutsäde. Rapsbaggarna föredrar de större rybsknopparna vilket ger mindre angrepp i rapsen. Det finns dock få erfarenheter med denna metod i odling i praktiken. Det finns i dagsläget inga lämpliga preparat som är godkända för ekologisk odling. Raptol har utprovats i enstaka fält men medlet är dyrt och effekten har varierat.

Angrepp av rapsjordloppa


Rapsjordloppan är främst ett problem i oljeväxtodlingen i södra Sverige där vinterklimatet är så milt att de kan övervintra.

Biologisk kontroll av skadeinsekter


Rapsjordloppan och rapsbaggen har ett antal naturliga fiender, bland annat parasitsteklar, som kan gynnas på olika sätt. Hanplantor av sälg ger till exempel parasitsteklarna mat innan oljeväxterna blommar och reducerad jordbearbetning gör att flera överlever. En möjlig version av reducerad jordbearbetning är att etablera gräsfrö i höstoljeväxter. Läs mer om hur du gynnar de naturliga fienderna på sidan Mångfald på slätten, se länk till höger.

Ogräsreglering


Bra etablerade oljeväxter med god näringsförsörjning konkurrerar starkt med fröogräs. Vid måttligt ogrästryck kan sådden ske på 12 cm radavstånd. Vid behov kan du ogräsharva när rapsen har fått en stark pålrot. Sådd på större radavstånd ger möjlighet till radhackning och nedmyllning av organisk gödsel.

Du kan läsa mer om ogräsbekämpning i ekologisk odling under rubriken Mer information till höger.

Torkning och lagring av oljeväxtfrö


Frön från oljeväxter måste torkas ned till åtta procents vattenhalt för att vara lagringsdugligt. Genomluftningen förhindrar att fröet tar värme och att mögelsvampar utvecklas. Tänk på att luftmotståndet vid genomblåsning av oljeväxtfrö är dubbelt så stort som i spannmål.

Odla ekologiska våroljeväxter


Våroljeväxter bör du som huvudregel undvika att odla ekologiskt, eftersom skadorna av rapsbaggar kan bli betydande. Samtidigt blir spillsäd ett större problem med våroljeväxterna på grund av det finns en större mängd vårsäd i de ekologiska växtföljderna. Om du odlar våroljeväxter så undvik fält med utbredd förekomst av åkersenap.

Våroljeväxter kräver en bra start för att konkurrera mot ogräs som målla, pilört, dån och kvickrot. Fröogräset kan du bekämpa genom en grund blindharvning innan grödan kommit upp.

Förutsättningar för att odla lin


Oljelin odlas främst i Syd- och Mellansverige. Längre norrut är det sämre möjligheter till att hinna skörda i tid och få mogna välutvecklade frön. Oljelin trivs på de flesta jordar, men varma, luckra och vattenhållande jordar som till exempel mullrika lättleror är bäst. Har du torra sandjordar, styva lerjordar eller mulljordar så bör du inte odla oljelin. Oljelin konkurrerar mycket dåligt med ogräs och bör inte odlas på fält med stort bestånd av frö- eller rotogräs.

Oljelin är en bra omväxlingsgröda, men du bör inte odla oljelin oftare än vart femte år på grund av risken för växtföljdsjukdomar. Mer information om bland annat sortval, jordbearbetning, sådd och ogräsreglering hittar du i odlingsbeskrivningen till höger.

Sidan senast uppdaterad:   2012-01-05