2011-11-22

Sammanfattning

• Marknadssituationen för vin globalt presenterades.
• Uppgiftslämnande till ISAMM-systemet diskuterades.
• Diskussion om ett förslag till ändring av (EG) nr 555/2008 och (EG) nr 436/2009, många medlemsstater är emot förslaget.
• Diskussion om hur godkända druvsorter ska listas.
• Läget för frågeformulär rörande genomförandet av vinreformen 2008 presenterades.
• Kort diskussion om märkning med allergener, de flesta medlemsstater tycker det är onödigt och vill undvika krav på märkning.

Från Sverige deltog Ann Mohlén Årling från Livsmedelsverket.

1. Marknadssituationen för vin och etylalkohol

Siffror över handeln på världsmarknaden för vin presenterades. 63 % av allt vin produceras i EU, 13 % av denna produktion exporteras. De fem nya stora vinproducenterna (Argentina, Australien, Chile, Sydafrika, Nya Zeeland)) i världen exporterar betydligt större andel av sin produktion. Till EU importeras 1,5 % från USA, 6,8 % från de fem nya stora vinproducenterna samt 0,4 % från andra länder. Totalt gäller för år 2010 att EU är lika stora exportörer på världsmarknaden som de fem nya stora vinproducenterna. EU står för 23 % av all vinimport till Ryssland. Kina producerar 13 miljoner hl årligen och är självförsörjande till 60 % av sin vinkonsumtion. EU:s andel av importen till Kina är lite större än den från de fem nya stora vinproducenterna.
 
Kommissionen informerade om att ISAMM-systemet skapades för två år sedan för att underlätta kommunikation mellan EU och medlemsstaterna. De kommunikationer som ska göras grundas på regler i (EG) nr 436/2009 (19 1 a ii, 19 1 b produktions och försäljningsstatistik, samt (EG) nr 607/2009 art 63, 70 b, 63 c samt 63 ab.
 
Nuvarande EU- marknadssiffror för produktionen visar någon ökning jämfört med förra året. När det gäller FR kommer produktionen där att bli 50,2  miljoner hl vilket gör totalt över 160 miljoner hl för hela EU. Handeln inom EU och exporten är ungefär lika stora, runt 60 miljoner hl.
 

2. Förslag till ändring av (EG) nr 555/2008 och (EG) nr 436/2009; diskussion med anledning av presentation och diskussion i punktskattekommittén 7 juli 2011

Bakgrund
Frågan har diskuterats under våren och senast på mötet den 25 oktober. Det handlar om tolkning av artiklarna 23,24, 28(3) och 31 i (EG) nr 436/2009 och diskussion i relation till 2008/118/EC om vissa skatter. Kommissionen har tidigare informerat om problem angående följedokument i EU och för export. Det har skett ändringar i ett direktiv så att endast elektroniska dokument får användas från och med årsskiftet. Därför behöver (EG) nr 436/2008 ändras. Frågan handlar om ifall elektroniska dokument måste vara obligatoriska även för de fall det inte är obligatoriskt enligt skattelagstiftningen. Ett förslag för ändringar har skickats ut inför mötet. Där tillåts ett förenklat följedokument eller handelsdokument i enlighet med (EG) nr 3649/92 för produkter som man avser att konsumera i producentlandet. Efter ett möte i juli framgick att medlemsstaterna inte vill att systemet EMCS ska omfatta produkter som inte har någon punktskatt, en del har problem med att få tillgång till skattemyndigheternas data. Kommissionen har föreslagit att den elektroniska rapporteringen ska kunna kompletteras med pappersdokument som intygar ursprung och kvalitet.
Röstningen har nu skjutits upp då konsultationen inte är klar.

Diskussion vid mötet
Kommissionen inledde med att röstning blir nästa möte och förhoppningsvis ska det då finnas översättningar. Fortfarande är det en del saker som måste redas ut av kommissionens jurister. Tanken med dokumentet är att ursprung och druvsortsvarietet endast ska attesteras på ett enda sätt för vin som ska exporteras utanför EU.
 
En medlemsstat sa att de håller med om målet som man vill uppnå med systemet men de tekniska detaljerna gör att de inte kan producerat ett enda dokument för detta. De kan inte för närvarande producera de dokument som efterfrågas.
 
En annan medlemsstat hade problem med art 39 som gäller år för skörd för druvsortsvin respektive GI-vin; ett och samma vin kan hamna i två kategorier.
Två medlemsstater har haft problem med artikel 24 och ville bland annat att undantaget ska gälla hela artikeln. Artikel 26 har ändrats och det är ett problem för små producenter som inte har all information som krävs enligt denna artikel. Kommissionen svarade att de har försökt att göra förenklingar samt att för handel inom EU behövs inte samtliga uppgifter och dokument. Det finns ett dubbelt undantag för små producenter. En medlemsstat ville ha en försäkran att det förenklade följedokumentet i pappersform för små producenter ska få fortsätta användas nationellt.
 
En medlemsstat frågade vilken procedur som ska användas för export och ifall det ska vara tillåtet med pappersdokument då. Kommissionen svarade att en pappersversion alltid måste presenteras vid export, se artikel 24. Och ett särskilt dokument måste finnas för detta med viss utformning samt innehållande EU-logotypen och en viss form enligt en förlaga. Detta dokument kan för närvarande inte vara i elektronisk form, möjligen kan detta komma att förenklas.
 
Kommissionen förväntade att samtliga språkversioner kommer att finnas den 5-6 december annars kommer förslaget att röstas efter deadline för TBT-notifieringen som eventuellt kan behöva konfirmeras den 26 februari. En medlemsstat frågade om artikel 29 och att om det skulle bli obligatoriskt att i förväg behöva notifiera när en sändning skickas iväg, medlemsstaten bedömde detta som helt omöjligt och fick medhåll av ytterligare en medlemsstat.
 

3. Diskussion om druvsortsvin, druvsorter och märkning

Kommissionen tog upp ett problem med namn för druvsorter. Det finns ett stort antal namn som är ganska lika namnen på skyddade GI. Vidare är det svårt för medlemsstaterna att veta vilka varieteter som det finns i ett vin. När varieteter listade under artikel 120 a i (EG) nr 1234/2007 och i artikel 63 i 607/2009 så hänvisas till listor från OIV på druvsortsnamn. Det finns inga riktiga kontroller av vilka druvsorter som finns på OIV:s lista. Ingen vet på vilka grunder som en druvsort publiceras. Ett exempel är sorten Regent, en del kallar den för vitis vinifera, andra erkänner den inte som vitis vinifera. Kommissionen vet inte vilka kriterier medlemsstaterna använder när de listar druvsorter och ville därför inte fortsätta att referera till OIV:s lista, när OIV bara fungerar som brevlåda för det som medlemsstaterna skickar in.
 
En medlemsstat påpekade att detta är en vetenskap; taxonometri. När det gäller Regent kan användningen av denna druvsort spara mycket genom minskad påfrestning för miljön. En annan medlemsstat påpekade att man inte kan använda hybrider eftersom det kan bli problem med GMO. En annan medlemsstat hade svårt med åtskillnaden för varieteter som finns i den samlade marknadsordningen och åtskillnaden när det gäller regelverket. Varför kan inte även andra sorter än vitis vinifera få användas på lika villkor?

 
Ytterligare en medlemsstat sa att när det gäller synonymer finns ingen officiell lista på synonymer i sitt land. Kommissionen påpekade att om det är så att Regent får användas i en medlemsstat men inte i andra medlemsstater måste man kanske ändra reglerna. Kanske bör reglerna i (EG) nr 607/2009 ändras eftersom reglerna i OIV inte är funktionella. Kommissionen avser att återkomma till detta ämne nästa år.

4. Lägesrapport kring ett frågeformulär rörande genomförandet av 2008 års reform av vinregleringen

Kommissionen ska ge en lägesrapport rörande det frågeformulär kring genomförandet av reformen av vinsektorn 2008 som EU:s producentländer ska besvara. Sverige berörs alltså inte av detta frågeformulär. Frågeformulären ska resultera i en rapport som kommissionen ska lägga fram till Europaparlamentet och Rådet innan utgången av 2012.

Kommissionen påminde medlemsstaterna vid mötet om frågeformuläret som sänts ut och där svar fortfarande saknas från några medlemsstater.
 

5. Övriga frågor

Kommissionen informerade om att läget för budgeten 2011 inte är så gott som vid samma tid förra året. Medlemsstaterna har inte lyckats fylla sina kvoter på vissa åtgärder för röjning. Endast tre medlemsstater har nått sina mål för röjning. I de flesta medlemsstater har det varit ganska dålig utdelning. Den 1 december kommer det att finnas siffror på röjning som nu avslutas och som har pågått under tre år.
 
En medlemsstat frågade om allergener och Efsas opinion angående ägg- och mjölkallergener samt ville veta att undantaget verkligen upphör i mitten av nästa år. Kommissionen sa att de verkligen tycker att detta är viktigt och frågade vad medlemsstaterna ansåg. En medlemsstat ville ha förlängt undantag. En annan medlemsstat sa att studierna är väldigt dyra undersökningar och undrar om man kan använda sig av andra undersökningar om detta.
Ytterligare två medlemsstater ville ha fortsatt undantag.
 
En medlemsstat sa att Efsas uttalande är klart och tydligt och ville inte att undantaget ska förlängas. Det kommer även att öppnas för nya vägar till märkning med allergener genom INFO-förordningen. En medlemsstat undrade varför inte socker ska märkas ut. Kommissionen nämnde morgondagens allergenmöte och att allergener endast måste märkas ut om det finns spår av dessa i vinet.
 
Kommissionen sa även att när det gäller Montepulciano så får det endast användas för EU-viner. I USA däremot så kan inte EU hindra att dessa varieteter används på deras viner, men det kan inte märkas ut och sättas på marknaden i EU för viner från USA.