2011-04-12

Sammanfattning

Marknadssituationen för vin presenterades.

Ett arbetsdokument med förslag till ändringar i (EG) nr 436/2009 med tillämpningsregler om bl.a. vinregister, obligatoriska dokument, följedokument och vinregistret diskuterades.

Ett arbetsdokument med ett förslag till ändring av (EG) nr 607/2009 om information till kommissionen angående skyddade beteckningar i enlighet med (EG) nr 792/2009 diskuterades.

Användning av svaveldioxid som desinfektionsmedel i vinindustrin, presentation.

Från Sverige deltog Ann Mohlén Årling från Livsmedelsverket.

1. Marknadssituationen för vin och etylalkohol

Kommissionen presenterade ett omfattande dokument med balansräkning för 2009-2010. Uppgifterna baserades på statistik från "Agriview wine module" samt uppgifter från medlemsstater. En balansräkning för etanolmarknaden presenterades också. Kommissionen påpekade angående denna statistik att en del uppgifter om import från tredje land blir missvisande beroende på vilket tullklassificeringsnummer som man har valt att använda.

2. Diskussion om ändring av förordning (EG) nr 436/2009 rörande följedokument

Presentation och diskussion av DG Agri och Taxud angående användning av elektroniska följedokument för vinprodukter. Tolkning av artiklarna 23, 24, 28 (3) och 31 i (EG) nr 436/2009 och diskussion i relation till 2008/118/EC om vissa skatter. Det har skett ändringar i ett direktiv så att endast elektroniska dokument får användas från och med årsskiftet. Därför behöver (EG) nr 436/2008 ändras. Frågan handlar om ifall elektroniska dokument måste vara obligatoriska även för de fall det inte är obligatoriskt enligt skattelagstiftningen. Ett förslag för ändringar har skickats ut inför mötet. Där tillåts ett förenklat följedokument eller handelsdokument i enlighet med (EG) nr 3649/92 för produkter som avses att konsumeras i producentlandet.

Kommissionen gick igenom förslaget samt frågade hur medlemsstaterna tror att systemet kommer att fungera. Kan det även vara möjligt att använda systemet för produkter som ska exporteras? Förslaget möjliggör för produkter som bara sätts på den nationella marknaden att inte ha något e-dokument. Artikel 27 handlar om export. Avsikten är att förenkla nuvarande system. I punkt 1 införs ett system med spårbarhet för dokument. För export kan e-dokumentet skrivas ut.

En medlemsstat höll med vad DG Taxud har sagt om användning av enkla dokument. Vet inte ännu om systemet håller i verkligheten. Det kan behövas en pappersversion av dokumentet och därmed bör formuleringen ändras. Det unika referensnumret som hänför sig till transporten, ville medlemsstaten ta bort referens till.  En annan medlemsstat frågade angående artikel 27 och en blankett MCS som används vid försändningar inom EU. I fall produkter flyttas ur EU, hur fungerar det i så fall? En medlemsstat ville titta närmare på förslaget och reserverade sig mot artikel 24. Systemet borde inte kunna täcka produkter som inte omfattas av accisskyldiga.

Kommissionen sa att de inte avser att ändra i alla möjliga artiklar i det här läget, men kan tänka sig vissa ändringar. Den mest betydelsefulla frågan är om dokumentet kan användas för produkter som inte är föremål för accisskatt, must, druvjuice...? Är detta ett verkligt problem eller ett marginellt? Angående artikel 31 föreslogs att följedokumentet ska certifiera uppgifter rörande PDO/PGI. Det ska finnas en referens till numret i e-bacchus. Dokumentet kan både användas för skattesyften liksom för att garantera GI.

En medlemsstat sa om artikel 31.3 att medlemsstater får göra vissa uppgifter obligatoriska, detta måste undersökas vidare En medlemsstat frågade ifall dokumenten behöver attesteras. En medlemsstat saknade uppgifter om vad som ska gälla för vinkontroll. Kommissionen förklarade angående traditionella beteckningar om TT. Det finns inget krav på attestering för dessa eller årgångar t.ex. samt frågade om det behöver införas.

En medlemsstat fortsatte angående följedokument och manipulering. De ville påminna om sitt förslag att inte behöva ange varje tillsats av sulfiter som används i vinindustrin från druva till flaska. Varför ska det anges varje gång SO2 tillsätts. Det finns naturligt framställd SO2 i själva vinprocessen. Kravet att SO2 ska behöva anges är bara en administrativ börda för vintillverkarna. Det har ingen relevans. Kommissionen svarade att de flesta medlemsstater verkar vara överens om att detta är okej och att det inte ska behöva anges varje gång.

3. Diskussion om ändring av förordning (EG) nr 607/2009 rörande skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar samt traditionella uttryck

Dokumentet handlar om ändringar i ansökan om skyddade beteckningar i artiklarna 3, 9, 11, 14, 18, 21, 28, 30, 33, 34, 40, 45, 47, 63, 70 bis, 71och 73.

Kommissionen sa att eftersom e-caudalie-systemet där de tekniska specifikationerna för vin ska läggas in kräver nya system och nu lanseras ett sådant datasystem där medlemsstaterna ska kunna skicka in uppgifter. Systemet ska sätta igång redan i maj. Medlemsstaterna ska anmäla sig till kommissionen och sedan själva vara ansvariga för sin del av systemet. Artikel 70 a behandlar hur informationen ska hanteras av medlemsstater, tredjeland och kommissionen. Artikel 3, 9 och 11 anger vad som ska gälla för de handlingar som skickas in till kommissionen.

En medlemsstat frågade hur de ska skicka in stödjande dokument, en annan frågade när en ansökan ska anses fullständig, är den det också med felaktiga uppgifter? Ytterligare en medlemsstat trodde att art. 3 t.ex. kommer att försvåra och är rädda at de blir mycket dubbelarbete. Kommissionen svarade att dokumenten ska anses inkomna när medlemsstaten eller tredje land skickat in en ansökan och systemet konstaterat att ansökan är fullständig, dvs. att allt är ifyllt, men inte hur och att alla bilagor skickats - med inte deras kvalitet. När det gäller artikel 14 handlar den om hur man ska skicka in invändningar och hur de ska hanteras. Artikel 18 handlar om e-bacchusregistret. Artikel 20 har regler om antagande, och det är samma som gäller för nya ansökningar som för ändringar och upphävanden.

En medlemsstat undrade om alla inskickade dokument ska kunna se av samtliga medlemsstater. Kommissionen svarade att det är nödvändigt för att någon ska kunna göra invändningar, men det gäller endast för den som verkligen har intresse för att den t.ex. tänker överklaga.

Artikel 30 är känslig när det gäller TBT-regler, samma procedurregler gäller för PDO/PGI. När det gäller artikel 33 handlar denna om var begäran ska skickas in. Databasen kommer att innehålla både PDO/PGI samt TT. Det kommer att vara lite olika ansökningsförfarandet. När det gäller nuvarande TT som redan finns upptagna i registret finns detta reglerat i art 45. En medlemsstat frågade om artikel 30, hur tredje land får ha synpunkter eller om det bara är en procedurregel. Kommissionen svarade att det blev en del ändringar som satte tredje land i lite annan dager jämfört med tidigare. En del tredje länder har informerats angående dessa procedurändringar. WTO-behandlingen kommer att vara färdig den 1 maj, det är sista dagen för invändningar.

Angående vinprodukter som inte omfattas av PDO/PGI finns regler om att ISSAM ska användas. En medlemsstat undrade varför inte behöriga myndigheter ska anges. Kommissionen svarade att det är för att de ännu inte vet vilka dessa är. Kommissionen måste kanske ta reda på vilka myndigheter som ska hantera e-caudalie. En medlemsstat frågade varför det nu ska behövas tre system AWAI, ISAMM och caudali, samt vilket inbördes förhållande dessa system har, vad är taket och vilka är rummen? Kommissionen svarade att det finns en mängd olika system som är knutna till AWAI. ISAMM täcker bara informationssystem och kan inte göra allt tillgängligt. Artikel 73 innehåller övergångsbestämmelser och en förenklad procedur ska gälla. Detta ger medlemsstaterna lite mer manöverutrymme. Bilagorna IX, XI och XII tas bort. Detta ska gälla från och den i juni i år.

Två medlemsstater var oroliga att de inte ska hinna in i tid. Kommissionen förklarade att dessa ändringar kommer att underlätta hanteringen för medlemsstaterna. Kommissionen ville att förslaget ska röstas i maj så att det kan träda ikraft i juni. Förslaget syftar till att förenkla för införandet av e-caudalie.

4. Användning av svaveldioxid som desinfektionsmedel i vinsektorn

Ett förslag att förbjuda SO2 för desinfektion i vinindustrin har stött på patrull. Frågan skulle ha beslutats i någon miljökommitté men förlängd tid har givits. Livsmedelsverket samarbetar med KEMI i denna fråga och underlag har erhållits från svenska vinodlare angående behovet i Sverige. De svenska vinodlarna ser ett behov av SO2 för rengöring av vintunnor, där det inte finns något alternativ.

En representant från DG miljö förklarade angående problemet med SO2 och att de kemiföretag som tidigare sagt sig vara villiga att ge underlag angående produkten när den används för rengöring, i slutändan bedömde att underlaget blev för dyrt i förhållande till den ringa mängd som kemiföretagen sålde av denna produkt för användning till rengöring av vintunnor. Projektet lades ned och därmed saknas möjlighet att besluta om fortsatt användning av SO2 för vintunnor.

5. Övriga frågor

KOM informerade angående användning av biprodukter från vintillverkning.

Kommissionen vill ha in uppgifter från alla medlemsstater med kvantiteter för typ av biprodukt och vad den används för. Därefter kan en sammanställning göras. En medlemsstat tittar på alternativa användningsområden, skönhetsprodukter, industrianvändning mm. En annan sa att de inte har många andra användningar än destillation. En medlemsstat höll med men sa att det mesta av biprodukterna används som kompost att läggas tillbaka ut på åkrarna. I framtiden vill de kunna använda biprodukterna till biogas. Kommissionen ville ha reda på kvantiteter och deras användning.

KOM informerad om läget i det pågående SADEC- förhandlingarna. (Southern African Development Community)
Länder som avtalet berör är Angola, Mocambique, Botswana, Lesotho, Namibia and Sydafrika. Det finns ett pilotavtal med Sydafrika sedan 2000. Nu arbetar kommissionen för ett fullvärdigt avtal. Den nuvarande överenskommelsen har inte ratificerats av Sydafrika men har tillämpats sedan 2002. När det gäller listorna på vin- och spritprodukter behöver denna uppdateras. Kommissionen arbetar med en kort lista.

En medlemsstat undrade över vilka problem som finns med avtalet. Kommissionen svarade att eftersom det inte handlar om ett bilateralt avtal utan om ett avtal med ett flertal länder varav flera är utvecklingsländer är det motiverat med en kort lista. En medlemsstat frågade vad som kommer att hända med substansen i det nuvarande avtalet mellan EU och Sydafrika. Kommissionen sa att det var en intressant fråga och att medlemsstaterna kan skicka in förslag.
Kommissionen sa att många nuvarande avtal är obsoleta för att invändningsprocedurer saknas.

Kommissionen informerade angående kommunikation från medlemsstaterna angående stödprogram. En del medlemsstater har ännu inte kommit in med obligatoriska uppgifter.

En medlemsstat framförde angående databasen för analysdata att de ville ha den kvar och ansåg den väldigt betydelsefull. En annan medlemsstat ansåg att den var mycket dyrbar, att hålla vissa lab ackrediterade för analyser av dessa prover är kostsamt. En medlemsstat ansåg att databasens är mycket betydelsefull och sa att de använder även uppgifterna här när det gäller analyser för bekämpningsmedelsrester. Ytterligare tre medlemsstater ansåg också att databasen är viktig och att många bedrägerier kunnat upptäckas på detta vis. Kostnaden är hög men det vore ännu mer värt kostnaden ifall det var lättare att få tillgång till data. Kanske man även kunde införa sanktioner för de medlemsstater som inte sänder in uppgifter. Ytterligare en medlemsstat ville ha kvar databasen.  

En medlemsstat redogjorde för problem angående druvsorten Riesling i Italien; en druvsort har klassificerats både i Italien och i Tyskland. I Italien används namnet "Riesling Italaia" för den sort som Tyskland kallar "Welsh Riesling". En annan medlemsstat upplyste om att de också har lite namnförbistring och på etiketterna är denna sort inte korrekt utskriven och det är förvirrande för konsumenterna. Ytterligare en medlemsstat har samma problem och att folk kallar sorten kort och gott Riesling, men det är inte tillåtet enligt kontrollen. Kommissionen svarade om OIV-listan och nationella listor. Angående OIV- listan finns en mängd varieteter av Riesling. Det är nationell kompetens för vad som anges i dessa listor som skickas till OIV. En medlemsstat förklarade att det finns en mängd varieteter vari Riesling ingår i namnet, men Riesling är det som normalt betraktas som vit Riesling.