Dvärgbandmask och spridning

Rävens dvärgbandmask är en parasit som har räv eller mårdhund som egentlig huvudvärd. Hundar kan fungera som alternativ huvudvärd. I huvudvärden utvecklas parasiten till en mycket liten bandmask. Masken prodcucerar ägg som kommer ut med avföringen och äts upp av en gnagare, som fungerar som mellanvärd för parasiten.

I gnagaren utvecklas ett larvstadium i form av en blåsmask. En ny huvudvärd smittas sedan genom att äta en smittad sork. Människan är en alternativ mellanvärd och kan få blåsmask i levern eller andra organ om hon får i sig parasitäggen.

Smittade rävar och hundar visar inga symtom.

Människor kan smittas


En smittad människa får symtom från det drabbade organet när blåsmasken vuxit sig tillräckligt stor. Det tar 10–15 år. Sjukdomen kallas alveolär echinococcos, AE, och är dödlig om inte adekvat behandling ges. Människor smittas av att få i sig äggen som kommer ut ur värddjuren.

Rävens dvärgbandmask finns framför allt i centrala Europas bergstrakter, men har spridits över stora delar av Europa. Förekomsten har ökat under senare år. Antalet fall av AE hos människor har också ökat. Sjukdomen AE är dock fortfarande mycket ovanlig.

Jordbruksverket har tillsammans med Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen sett över vad som behöver göras för att skydda folkhälsan. Hela rapporten finns till höger.

Mer information om dvärgbandmask finns i länkarna till höger.

De första fallen av rävens dvärgbandmask i Sverige


Det första fyndet gjordes inom ramen för övervakningsprogrammet för dvärgbandmask och gäller en räv som sköts i december 2010 i Uddevallaområdet.

Två fall har även hittats i Västra Götaland, två fall i Södermanland samt ett i Dalarna. Under 2012 undersöker Statens veterinärmedicinska anstalt 4000 prover för att ta reda på mer om var i landet parasiten finns.

Jordbruksverket har tillsammans med Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen sett över vad som behöver göras för att skydda folkhälsan. Hela rapporten finns till höger.

Sidan senast uppdaterad:   2012-05-15