Klimatförändringar och smittsamma djursjukdomar
Ett förändrat klimat ökar riskerna för utbrott av smittsamma djursjukdomar. Riskgraden och vilka smittämnen som utgör de allvarligaste hoten bedöms olika och varierar mellan länder. Enligt SMHI:s klimatscenarier förväntas Sverige få en höjd medeltemperatur, en mer ojämnt fördelad nederbörd och fler extrema vädersituationer i framtiden. Därför är det viktigt att vi i Sverige har en bra beredskap för att upptäcka nya djursjukdomar, sätta in rätt åtgärder vid sjukdomsutbrott och ha en bra samverkan mellan berörda myndigheter. Klimat- och sårbarhetsutredningen visar att klimatförändring leder till en ökad risk för många klimatkänsliga djursjukdomar. Det är dock svårt att säga i vilken grad det kommer att ske. Det är dessutom svårt att särskilja effekten av klimatförändringen på smittsamma sjukdomar från påverkan av andra faktorer.
Påfrestningar på flera områden
Ett förändrat klimat innebär fler och allvarligare påfrestningar på flera områden, till exempel extremväder, höga vattenflöden och en ökning av vektorer. Vektorer sprider smitta mellan arter och/eller individer. En höjd medeltemperatur kan innebära att vektorer som inte tidigare funnits i Sverige kan etablera sig om klimatet blir gynnsamt. Ett exempel på det är djursjukdomen blåtunga. Blåtunga sprids via svidknott och har spridit sig allt längre norrut i Europa under de senaste åren. Under 2008 fick sjukdomen blåtunga fäste i Sverige. Genom en omfattande vaccinering av nötkreatur och får kunde Sverige friförklaras från sjukdomen i december 2010.År 2008 skedde ett utbrott av mjältbrand i västra Sverige där en nötkreatursbesättning drabbades. Smittan tros ha kommit till djuren via en vallskörd som tidigare hade översvämmats av åvatten. Fallet visar att en ökad förekomst av extremväder kan bidra till att djur exponeras för sporer i mark och vatten.
Under 2010 drabbades Eurasien av djursjukdomen West Nile Fever i en större omfattning än tidigare. Det upptäcktes sjukdomsfall i Portugal, Spanien, Italien, Makedonien, Grekland, Rumänien, Turkiet och Ryssland. Om detta är en ny trend eller en tillfällighet återstår att se, men det finns en stor anledning att bevaka sjukdomssituationen.
Hur ser framtiden ut?
Klimatförändringens påverkan på smittsamma djursjukdomar kräver en rad åtgärder. Nya djursjukdomar i landet kräver en ökad kunskap, en bättre kommunikation, forskning och en ökad samverkan mellan berörda myndigheter inom området. Sjukdomsövervakningen måste utökas till att omfatta samverkan mellan sjukdomars utbredning och miljön, spridning av nya sjukdomar ihop med förekomst och spridning av vektorer, som myggor, fästingar och andra leddjur. Hur stor påverkan klimatförändringen kan ha på smittsamma djursjukdomar är oklart. Men med en ökad kunskap, goda rutiner för samarbete och samverkan mellan de berörda myndigheterna är beredskapen god för att hantera kommande sjukdomsutbrott.