Bransch och myndigheter diskuterade problemet med smuggelhundar
Den 6 april träffades hund- och kattorganisationer och myndigheter på Jordbruksverket för att diskutera problemet med den ökade insmugglingen av hundar samt reglerna för införsel av sällskapsdjur. Några av deltagarna var Svenska Kennelklubben, Sveriges kattklubbars riksförbund, Sveriges Veterinärförbund, Tullverket, Djurskyddsmyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt.
Chefsveterinär Leif Denneberg berättade att insmugglingen av hundar har ökat drastiskt sedan sommaren 2004 och att det främst handlar om små hundraser. Idag är det möjligt att annonsera ut hundar på Internet utan att uppge sin identitet och den organiserade illegala verksamheten är svår att komma åt. Själva försäljningen sker på parkeringsplatser, torg och vid köpcentra. Veterinärer utsattaHundarna har inga eller ofullständiga identitetshandlingar. Ofta är de i dåligt skick både fysiskt och psykiskt och djurägarna måste i många fall uppsöka veterinär. Eftersom djurens hälsostatus är okänd innebär de i sin tur en hälsorisk för de människor som ska hantera dem. Hemisolering kritiseradesJordbruksverket beslutar vad som ska ske med illegalt införda djur, och har tidigare hållit sig till alternativen karantän, återutförsel till ursprungslandet eller avlivning. På grund av det inte varit praktiskt möjligt att hantera den stora mängden illegalt införda djur på samma sätt som tidigare har verket nu letat efter en alternativ metod. Verket har gjort en preliminär bedömning av riskerna för att rabies och dvärgbandmask ska kunna spridas från illegalt införda djur i hemisolering, och funnit att denna risk är liten för djur från EU-medlemsland eller s k lågrisk tredjeland, förutsatt att djuren genomgått avmaskning och rabiesvaccination.Vid mötet på Jordbruksverket framförde man från veterinärt håll stark kritik mot detta nya sätt att hantera smuggeldjuren., och menade att det är ett stort steg att gå från karantän till hemisolering. Systemet med hemisolering, menade man, innebär risker för smittskyddet och gör det svårt att utöva tillsyn. Vidare ansåg man att det gav en signal åt djurägarna att det var fritt fram. Acceptabelt i en svår situationJordbruksverket menade att detta har varit ett smittskyddsmässigt acceptabelt alternativ att hantera problemet då antalet illegalt införda djur ökat dramatiskt. Det är inte möjligt att begära handräckningshjälp hos polisen, och Tullen har inte personal att ställa upp med i samband med att djuren ska omhändertas. Jordbruksverket och Tullen påpekade också att Jordbruksverket beslutar vad som ska ske med djuret, men att det är Tullens uppgift att utreda ägarens eventuella skuld och att lämna fallet för åtalsanmälan så att straff kan utdömas. Skilda åsikter om införselreglernaUnder mötet diskuterades även de nya reglerna för införsel av sällskapsdjur till Sverige. Från näringens håll, som t.ex. Svenska Kennelklubben och Sveriges kattklubbars riksförbund, ansåg man att Sverige bör harmonisera sina krav med EU:s och inte sträva efter att ha egna, strängare regler. Svenska djursjukhusföreningen, Sveriges veterinärförbund och länsveterinärerna ansåg det motsatta; att Sverige ska strida för att ha kvar krav på avmaskning mot dvärgbandsmask och vaccinkontroll av mängden rabiesantikroppar. Några tyckte till och med att reglerna skulle skärpas. Flera veterinärer ansåg att Sveriges goda smittskyddsläge är hotat genom de nya, enklare införselreglerna som infördes sommaren 2004. Viktigt att kämpa mot dvärgbandmaskenMy Sahlman betonade att Jordbruksverket ser allvarligt både på rabiesrisken och hotet att få in dvärgbandsmask i landet, vilket skulle begränsa möjligheten att njuta av skog och mark i Sverige. Hon lovade att verket bl a kommer att kämpa för att behålla regelkravet på avmaskning. Samarbete inleddesDagen avslutades med att en arbetsgrupp bildades av Statens veterinärmedicinska anstalt, Svenska Kennelklubben, Sveriges kattklubbars riksförbund, Svenska Hundklubben, Sveriges Veterinärförbund, länsveterinärer, Djursjukhusföreningen, Tullen och Jordbruksverket. Arbetsgruppen ska bland annat diskutera hur information om risker, orsak och verkan vid smuggling av sällskapsdjur kan nå allmänheten, hur insmugglade djur ska hanteras samt regelfrågor för införsel av sällskapsdjur. Fortsatt arbete Den riskvärdering av rabies som utförs av Statens veterinärmedicinska anstalt och som beräknas vara klar i maj, ska tillsammans med synpunkterna från mötet och arbetsgruppens åsikter ligga till grund för Jordbruksverkets fortsatta ställningstaganden på området.
(pressmeddelande från oktober 2004)