Vad gör Jordbruksverket?
Som miljömålsansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap har Jordbruksverket ansvar för att bevara och stärka natur- och kulturvärdena i jordbrukslandskapet.
Omfattande miljöinsatser genomförs i jordbrukslandskapet. Dessa sker främst inom landsbygdsprogrammet, vars ersättningar för miljöinsatser under programperioden 2007-2013 uppgår till omkring 3,5 miljarder kronor årligen.

I den fördjupade utvärderingen av miljömålet Ett rikt odlingslandskap 2007 konstaterades att utvecklingen för ängs- och betesmark i huvudsak är positiv, men att fler åtgärder behövs för att nå målet. Särskilt satsningar på forskning och uppföljning samt åtgärder för att förbättra situationen för biologisk mångfald i slättbygder. I skogsbygder är den biologiska mångfalden främst beroende av att jordbruket finns kvar.

Strategi för slättbygden
Jordbruksverket tog 2004 fram en riktad strategi med förslag till åtgärder för att stärka biologisk mångfald i slättbygd, som omfattade totalt 80 000 hektar. En del av dessa åtgärder har införlivats i det nuvarande landsbygdsprogrammet.

Insatser för  jordbrukslandskapets natur- och kulturvärden samt den svenska fågelfaunan
Jordbruksverket arbetar både med breda åtgärder som gynnar natur- och kulturvärden och som avser att behålla ett aktivt jordbruk och öppna landskap i skogsdominerade områden samt med mer riktade åtgärder för vissa naturtyper och arter.

Exempel på generella åtgärder:
- Ersättningar för skötsel av ängs- och betesmarker
- Ersättning för natur- och kulturmiljöer i odlinglandskapet, t.ex. ersättning för skötsel av småbiotoper som åkerholmar, odlingsrösen, stenmurar, öppna diken m.m.
- Anläggning och restaurering av våtmarker
- Kompetensutveckling av lantbrukare t.ex. avseende landskapets natur- och kulturmiljöer, främjande av miljöskydd och ekologiska produktionsformer och djurskydd
- Kompensationsbidrag som syftar till att behålla ett aktivt jordbruk i områden där de naturliga förutsättningarna för jordbruket är osäkra. Detta bidrar till att bevara en levande landsbygd även i norra Sverige och Sveriges inland och därmed de natur- och kulturvärden som är kopplade till markerna där
- Ersättning för extensiv vallodling i skogsdominerade områden med målet att främja den biologiska mångfalden

Exempel på pågående och föreslagna riktade åtgärder:
- Anläggande av "mångfaldsträda" i slättbygd (trädad mark som sköts speciellt för att gynna biologisk mångfald)
- Fågelåker (ersättning lämnas för att skörden inte ska bärgas)
- Vinterstubb (efter skörd av spannmål lämnas stubb och mark obearbetad över vintern)
- Återskapande av brynmiljöer i övergången mellan jordbruksmark och skogsmark.
- Sprutfria kantzoner (zon i stråsäd mot fältkanten lämnas obesprutad)
 
Jordbruksverket följer fågeltrenderna
Räcker detta för att vända den negativa utvecklingen för en del av jordbrukslandskapets fåglar? Det återstår att se. Omställningen inom det svenska jordbruket under de senaste 100 åren har varit omfattande och detta har haft en kraftig negativ påverkan på många av odlingslandskapets arter, inklusive fåglarna. För att i mer detalj kunna följa tillståndet för fåglarna i jordbrukslandskapet har Jordbruksverket tillsammans med Lunds universitet påbörjat ett projekt där Svensk häckfågeltaxerings data kommer att användas för att följa fågeltrender i olika jordbruksmiljöer. Möjligheten finns därmed att rikta insatser mot de miljöer där situationen för fåglarna är som sämst.

Lantbrukaren en nyckelaktör
Ingen av de ovan beskrivna åtgärderna är tvingande för lantbrukarna utan de får ersättningar om de genomför åtgärder som gynnar natur- och kulturvärdena. Lantbrukarna är därför nyckelaktörer i sammanhanget och framgången för bevarandearbetet beror därför på om de kommer att finna åtgärderna attraktiva nog att ansluta sig till.

Kontaktpersoner
Johan Wallander, miljöenheten, 070 - 693 14 75
Martin Sjödahl, miljöenheten, 036 - 15 58 76